Anteckningar förda av Per-Ola Johannesson
Per-Ola Johannesson - projektledare PCB-Fria Fogar
PCB-Fria Fogar, projektet i sammanfattning
PCB-Fria Fogar är ett samarbetsprojekt finansierat till 30 % av bidrag från kretsloppsmiljarden. Huvudman är Miljösamverkan 98, där miljökontoren i före detta Älvsborg ingår tillsammans med Älvsborgs kommunförbund, landstinget i Älvsborg och länsstyrelsen i Västra Götaland.
Huvudsyftet är att projektet skall leda till att så mycket
som möjligt av det PCB som finns i fogmassor i byggnader i före
detta Älvsborg skall tas om hand på ett riktigt sätt. Utbytesarbetet
skulle skapa ett antal arbetstillfällen som översiktligt beräknats
till ca 10 - 80, vid ett omhändertagande av 2 - 14 ton rent PCB.
Projektet är uppdelat i två delar;
1 En metodstudie för att utveckla en teknik som kan användas för att byta ut PCB-innehållande massor. Med så liten spridning av PCB som möjligt för att minimera riskerna för:
- Miljön i stort
- Arbetare som genomför utbytet
- Boende i byggnaderna
Studien skall utmynna i en handledning riktad till bygg- och fogentreprenörer
2 En inventering av före detta Älvsborgs län för att försöka identifiera de byggnader som kan innehålla PCB-fogmassor. Inventeringarna görs av miljökontoren i kommunerna tillsammans med byggkontoren.
När en handledning finns och inventering är gjord skall fastighetsägare fås att ta bort PCB-haltiga massor så snart som möjligt. En handlingsplan framtagen utgående från inventeringsresultaten kommer att ligga till grund för det arbetet.
Projekttiden när en projektledare finns anställd på halvtid sträcker sig från oktober 97 - oktober 98. Målet är att en handlingsplan och en handledning för fogmasseutbyte då skall vara klara och ett arbete med att informera fastighetsägare och stimulera dem till åtgärder kan starta för att inom en tre - femårsperiod ha gett resultatet sanerade byggnader.
I projektets inledningsskede antogs att fastighetsägare skulle kunna få bidrag till åtgärder från kretsloppsmiljarden. I dagsläget verkar det betydligt osäkrare, flera kommuner har haft PCB-sanering på programmet i ansökningar till miljardkansliet, utan att få pengar och kontakter med miljödepartementet tyder på att det inte skulle finnas saneringspengar från den första kretsloppsmiljarden utom i något enstaka fall kopplat till utveckling av ny teknik. I princip de pengar projektet fått för att täcka 30 % av kostnaderna för inblandade fastighetsägare i pilotprojektet.
Hans Zachrisson påpekade att fastighetsägare kan få
skattelättnad (ROT-bidrag?), innebärande ca 20 % kostnadstäckning
vid saneringsåtgärder och att det vore bättre om informationen
blir så tydlig som möjligt kring detta för att få
igång utbytesarbete, istället för att fastighetsägare
avvaktar andra statsbidrag som antagligen aldrig kommer.
PCB-Fria Fogar, Inventering - dagsläget
Tre kommuner är i princip klara. (Trollhättan, Vårgårda, Lerum) Antalet misstänkta byggnader där är ca 170.
Om fortsatta inventeringar ger liknande resultat och ca 10 % av funna byggnader innehåller PCB, skulle det innebära att antalet där fogmassorna behöver bytas pga höga halter PCB, hamnar i intervallet 100 - 200. Vilket var vad som antogs i ansökan om medel till projektet.
Sju kommuner har inlett inventeringar (Alingsås, Bengtsfors, Lilla edet, Mark, Mellerud, Ulricehamn, Vänersborg)
Åtta kommuner har börjat planera hur de skall genomföra inventeringar (Ale, Borås, Bollebygd, Dals ed, Färgelanda, Svenljunga, Tranemo, Åmål)
En kommun har meddelat att tiden inte räcker för att delta i projektet. (Herrljunga)
Frågeställningar från inventeringarna:
- Dolda fogar
* Hur pass vanligt är det med fogar som vid senare fasadrenoveringar etc. blivit dolda bakom plåt-, eller träfasader eller liknande? I Lilla edet hade dessutom en byggnad hittats som enligt bygglovshandlingar skulle kunna innehålla fogar men där fasaden för några år sedan försetts med en slät puts.
Enligt Hans Zachrisson (Fogentreprenörernas riksförening) och Ulf Alsterlind(facket, Byggnads) är det antagligen relativt ovanligt.
* Hur pass vanligt är det att fogar kring fönster, dörrar och liknande blivit dolda av senare ditsatta lister och liknande?
Enligt HZ och UA är antagligen risken betydligt större för att fogar finns dolda bakom lister etc.
- Utbytta fönster - gammal fogmassa kvar
* I Trollhättan konstaterades inför ett byte av fönster på en skola (från 60-talet) att fogmassa runt fönster innehöll ca 7 % PCB, trots att fönster redan bytts en gång tidigare. Antagligen berodde det på att hantverkare som utfört tidigare byte bara skurit bort så pass mycket massa att fönsterkarmen kunde lyftas ut och ny karm sattes dit tätad med ny fogmassa. Resultatet blev två massor runt fönsterkarmen. En äldre PCB-innehållande närmast fasaden och en PCB-fri närmast den nya karmen.
Fogmassa i skyddsrum
* I Trollhättan och Alingsås har inventerare hittat flera kg tunga förpackningar med fogmassa i skyddsrum. De har funnits tillsammans med annan skyddsrumsutrustning. Namn på fogmassan (Trollhättan) antyder att det inte skulle vara frågan om PCB-fogmassa. Projektet skall göra en kontroll dels av om massan i de båda kommunerna är av samma sort och om den i så fall kan garanteras som PCB-fri.
Enligt HZ skall det inte röra sig om PCB-massa eftersom den var av tvåkomponenttyp och inte klarar den kravspecifikation som finns för den typ av fogmassa som skall finnas i skyddsrum för att användas i en krissituation.
- Dilatationsfogar
Från flera inventerare har frågats hur det är med rörelsefogar - sk dilatationsfogar - i te x tegelbyggnader och mellan flera "husbitar" vid vinklade byggnader.
Enligt HZ finns det en klar risk att dessa kan innehålla PCB, eftersom den typen av fogmassa passade bra för de krav som ställdes på en dilatationsfog.
Projektet kommer att göra en enkel lista över liknande frågeställningar och andra tips som dykt upp från olika håll under projektet så här långt. Listan kommer att skickas till projektets kontaktpersoner i respektive kommun, som ett stöd i det fortsatta inventeringsarbetet.
Eva Sikander - Sveriges provnings- och forskningsinstitut (SP), metodstudie utbyte av fogmassa
Arbete pågår med att hitta lämpliga byggnader för projektet. De som provtagits och där det varit klart med fastighetsägare (bla landstingets Älvsborgsfastigheter) har inte innehållit PCB. Det har varit ganska trögt med att hitta fastighetsägare som är intresserade av att delta i projektet. Eventuellt avvaktar fastighetsägare besked på om det kommer att bli möjligt att få statsbidrag till åtgärder.
HZ skulle ta upp diskussioner med fastighetsägare som han kände till som har PCB-fogmassor och bla föra fram att det i projektet finns 30 % avsatt som bidrag till utbytesarbete i projektet. Enligt HZ blir kostnaderna ca 30 - 40 kr mer per löpmeter vid utbytesarbete om fogmassan skall hanteras som att den innehåller PCB.
Ett samarbete har inletts med HZ om att studera den teknik han arbetat med under senaste halvåret. Bla används en stark dammsugare och verktyg anpassade till denna för att ta hand om så stor mängd slipdamm som möjligt. Enligt HZ blir mängden damm vid metoden mycket liten. ES hade varit på besök där fogmasseutbyte pågick och trodde det kunde finnas ytterligare utvecklingsmöjligheter, bla när det gällde verktygens anslutning mot materialet vid slipning och rutiner kring tömning och hantering av dammsugare.
Gunilla Rex (SABO / Byggbranschens kretsloppsråd) visade en bild från en demonstration av fogbyte i Stockholm där damningen uppgavs vara betydande. Den samlade bedömningen hos gruppen var att HZs metod är lämplig att gå vidare med.
Mats ? (SP) kommer att besöka ett objekt där fogmasseutbyte pågår i Göteborg (26/3) för att titta på tekniken på plats.
En diskussion kring om PCB också kunde tänkas avgå i gasform vid slipning och eventuellt passera dammsugaren uppstod. Gruppen var överens om att mätningar av gasformig PCB efter dammsugare är viktigt.
Projektet kommet att först inrikta sig på utveckling av metoden för att sedan göra mer ingående mätningar i samband med utbyte av fogmassa på en byggnad. Mätningarna kommer att ske både av totalavgång till miljön, påverkan mark kring byggnad (eventuellt i samarbete med Mats Tysklind, Umeå universitet), påverkan inomhusluft och exponering för arbetare. Mätningar som skall ske inomhus planeras ske med aktiv provtagare (pump och PU-filter) för att ta både partikelbundet och gasformigt PCB. Eventuellt kommer en avstämning mot passiva provtagare (tar PCB i gasform) och användande av sådana i viss omfattning att ske.
Mikael Sundahl (SP) Identifiering av PCB-fogmassor
- MS har studerat ett testkit för fältbruk som bygger på en (immunologiskt kopplad?) färgförändring om PCB finns eller ej.
Metoden verkar fungera för att ge svar PCB / ej PCB. Testade prover hade ca 5 % PCB och fältkitet underskattade halten några procent.
Kostnaden var ca 1200 - 1400 kr för ett kit om fyra prover. Metoden bedömdes som så pass omständlig av MS att den är svårhanterligt i fält. Fyra prover på en timma klarade relativt van lab-personal.
MS hade också konstaterat att polysulfidmassa (vilket är den typ som kan innehålla PCB) innehöll ca 4 % bly. Bly var tillsatt som härdare. Det innebär att polysulfidmassa om den har bly skall hanteras som farligt avfall oavsett om den innehåller PCB eller ej.
Ingvar Göran, Ansvarig närmiljöavdelningen Miljöförvaltningen Göteborg - rivningar av sex miljonprogramsbyggnader (element) i Lövgärdet.
Miljö Gbg kom in i ärendet via bygglovsgranskning av rivningsanmälan.
Provtagningar (60 analyser) visade på halter mindre än 2 - 168 ppm PCB i fogmassorna. Medelvärde 19 ppm PCB. Det gick inte att se något mönster i resultatet för var massor med högre respektive lägre halter fanns.
Gjorts riskbedömning för hantering av fogavfallet som presenterats för Miljö- Göteborg. Totalmängden fogmassa beräknades innehålla totalt ca 46 gram PCB, vilket skulle kosta 3.8 miljoner kronor att ta hand om ifall den skulle plockas bort och hanteras separat och gå till SAKAB.
Miljökontoret godkände Poseidons förslag till hantering, trämaterial med vidhängande massa gick till förbränning i Sävenäs, massa på betong (krossad) gick till utfyllnad vid anläggande av idrottsplan (provtagning av dräneringsvatten avses utföras) och vissa mängder gick till deponering tillsammans med asbest.
Analysresultatet gav en konstig bild med varierande resultat för samma fogmassa beroende på vilket lab som gjort analyserna.
- IA ville väcka frågan med hur proverna skall hanteras, vilka kvalitetskrav kan ställas? Hur är det med ackreditering?
För närvarande finns ett laboratorium som är ackrediterat för att analysera PCB i fogmassor, Analycen i Lidköping. Troligast är att andra lab kommer att följa efter.
Andra frågor som IA önskade att få belysta;
- Hur skall inriktningen på sådana här jobb vara? Skall satsningen vara att först försöka göra någonting åt massor med höga halter PCB (i realiteten över %-nivån) eller samtidigt jaga också kontaminerade massor?
PCB-Fria Fogar har inriktningen att först försöka få till stånd ett utbyte av höghaltsmassor, eftersom den stora miljövinsten till lägst kostnad finns i att ta hand om de stora mängderna PCB. Inventeringen sker dock för att hitta så många av misstänkta byggnader som möjligt.
- Skall referensgruppen vara med och påverka lagstiftning i frågorna kring hantering av PCB-haltigt avfall?
I ref-gruppen ingår personer som är knutna till byggbranschens kretsloppsråd. Mellan dem och NV pågår diskussioner om hur problemet skall hanteras och vilken lagstiftning som eventuellt skall till. Bla framkom senare under mötet att en nivå om 500 ppm PCB antagligen kommer att bli praxis för när omedelbara saneringsåtgärder bör komma igång och att massor med lägre halter rekommenderas att lämnas till senare åtgärder.
Miljö Göteborg har vänt sig till större fastighetsägare i Göteborg och bett dem inventera sina egna fastighetsbestånd. Redovisning av resultatet skall ske för de flesta före sista april och för några fastighetsägare före sista maj.
Kerstin Wahlberg - Arbetarskyddsstyrelsen - Arbetsmiljöundersökningar i samband med utbyte av PCB-fogmassor. Personburna mätningar.
KW inledde med en beskrivning av arhetarskyddsstyrelsen PCB-arbete bakåt och påpekade att föreskrifter från 1985 (AFS 1985:1) gäller också för arbete med PCB-fogmassor även om den utformades mest med tanke på transformatoroljor etc.
Arbetarskyddsstyrelsen skall göra mätningar på PCB-exponering för arbetare. Det skall vid utbyte på någon byggnad som skall tas fram tillsammans med Miljöförvaltningen i Stockholm (Anneli Åstebro).
Det är dagens metod som skall studeras;
- Motordriven kniv
- Elektrisk sticksåg
- Sågning
- Slipning
Vid mekanisk bearbetning förväntas PCB avgå i gasform och hygieniskt gränsvärde för PCB är 0,01 mg /m3 luft (AFS 1996:2).
Mätningar kommer att ske vid "bästa och värsta fall". De skall göras dels för att få ett underlag till bedömning av exponering och dels för att komma fram till behovet av skyddsutrustning.
Provtagning och analys kommer att ske enligt så kallad NIOSH-metod (anpassad för bedömningar av USAs motsvarighet till Arbetarskyddsstyrelsen)
Start av projektet beräknas till någon gång under våren men är beroende av att hitta lämplig byggnad. Projekt-tid är beräknad till ca 2.5 månad.
Gunilla Rex, Byggbranchens kretsloppsråd "PCB i byggnader - ett projekt inom byggsektorns kretsloppsråd
Arbetet intitierades av att NV frågade branschen; Vad gör ni för att hantera problemet med PCB-innehållande fogmassor? Händer ingenting på frivillig väg kan lagstiftning förväntas.
Pär Lilliehorn på SABO är ansvarig för projektet som har tagit ett program 5/3 1998. Budget ligger på 2.9 miljoner och finansieringen är inte klar. Pengar har hitintills bara fåtts från miljöteknikdelegationen (teknikutveckling och teknikspridning).
Syftet är:
- Samla kunskap om metoder för sanering etc
- Kartlägga problemets omfattning (inventering och provtagning)
- Informera fastighetsägare om åtgärder
Förutsättningar:
Sker en diskussion löpande med NV som bla gett följande
- I första han skall projektet uppmärksamma fogmassor
- Sanering skall ske snarast vid PCB-halter över 500 ppm
- Skall också titt på övrig PCB-problematik kopplad
till byggnader
- Transformatorer ingår ej i projektet
Mål
Sanering av byggnader med PCB-halter över 500 ppm skall vara klara
till årsskiftet 2002/2003
Mats Tysklind, Umeå universitet - PCB - mätningar och effekter
WHO har nyligen gjort en ny riskvärdesbedömning av de 12 mest dioxinlika PCB-ernas dioxinliknande effekter på människa (däggdjur) fågel och fisk. MT ingick i den grupp som tog fram bedömningen.
I riskvärdesbedömningen ingick dock bara dioxinlika effekter och ej de som konstaterats på te x barns inlärningsförmåga.
De 12 i riskvärdesbedömningen förekommer endast i låga halter i den Aroclorblandning som var vanligast till fogmassor. De PCB-kongener som förekommer i höga halter där är istället de som konstaterats ha högst effekt för barns inlärning etc.
MT har också funderat kring skillnaderna i tillämpbarhet på metoderna aktiv respektive passiv provtagare i samband med projektet. Hur hittar man t.ex. representativa rum i samband med undersökningarna? Det krävs pumpar etc kringutrustning som man måste ha ett antal av vid mättillfället för att få tillräcklig täckning.
Förslag undersökningar i projektet PCB-Fria Fogar
1 Mätning luft före under och efter utbytesarbete fogmassa
- SPMD-teknik i flera punkter (passiva provtagare)
- Pumpteknik (aktiv provtagning) i få punkter
2 Studier av spridning från byggnaden
- jordprover för att studera spridning och omvandling av PCB
3 Analys av blodprover
MT gissar att det kan bli en psykologisk reaktion hos boende i PCB-fastigheter när en ökad fokusering på problemet sker och att t ex blodprover då kan bli aktuellt för att stilla människors oro.
Hans Zachrisson - Fogentreprenörernas riksförening - Utveckling av metod för utbyte av PCB-innehållande fogar
1993 var första gången Hzs företag utförde ett utbyte av PCB-fogmassa. Arbetarna hade då samma typ av skyddsklädsel som vid asbestsanering.
1994 fokuserades ytterligare på problemet med PCB-fogar när inventeringen utfördes i Lerum och HZ kontaktades.
HZ sedan kommit fram till att inklädnad av byggställningar med koppling till fläkt/filter via undertryck är en metod med flera nackdelar. Bla utsätts arbetare innanför inklädnaderna för dam, svårt att skapa ett tillräckligt undertryck för att ta hand om allt damm som bildas och ytorna innanför inklädnaden behöver rengöras på något sätt vilket kan vara svårt.
HZ har därför försökt utveckla dammsugartekniken. Vid Barsebäck har fullskaleförsök utförts i samband med utbyte av en fogmassa av polyuretan, som har liknande egenskaper som PCB-massa.
Bla studerat effekterna av att utveckla verktyg anslutna till en dammsugare med mycket hög effekt. Resultaten har varit mycket goda så här långt och ingen synlig damning uppstår. När tekniken används kläs marken under byggställningarna med fiberduk som slutligen dammsugs för att ta hand om nedfallet fogmaterial, innan duken också skickas som PCB-avfall.
Försöken skall gå vidare i samarbete med SP. Dels för att studera på vilket sätt själva verktygen skulle kunna förbättras ytterligare och dels för att göra mätningar av PCB-emissioner.