![]() |
17 september 1998
Rapport om delprojekt
|
Beskrivning av delprojektet
1
Miljökontorens
rapporter i sammandrag 2
Sammanfattande kommentar
och förslag 5
Bilaga 1 Statistikuppgifter
7
Bilaga 2 Additiv som
är eller kan befaras vara skadliga för hälsa eller miljö
som påträffats i respektive kommun 9
Bilaga 3 Beteckningar
11
Delprojektet startade under Miljösamverkan
Älvsborg och utfördes av kommunernas miljökontor huvudsakligen
under andra halvåret 1997, ett par kommuner har dock fortsatt under
1998. För en industri som ligger under Länsstyrelsens tillsyn
är det Länsstyrelsen som hämtat in uppgifterna.
Trots att delprojektet varit begränsat
till additiv i termoplaster, har det i några få fall också
kommit att omfatta företag som hanterar termoplastiska elastomerer
(TPE).
Till stöd i arbetet har miljökontoren haft en handledning som tagits fram av projektledningen. Handledningen består bl.a. av en checklista/frågeformulär och en ganska utförlig faktabilaga om termoplaster och tillsatser.
Miljökontoren, och Länsstyrelsen,
har rapporterat till projektledaren på en särskild blankett.
Om denna rapport
Denna rapport är sammanställd med de uppgifter som är tillgängliga i augusti 1998. Om ytterligare uppgifter från kommunerna inkommer under hösten 1998 kan rapporten komma att revideras.
Sammanlagt 56 termoplastindustrier finns rapporterade i länet. Kanske finns det cirka 5 till.
26 av industrierna har besökts i delprojektet. Från13 stycken, som i de flesta fall besökts tidigare, har uppgifter inhämtats per telefon eller brev. Endast ett företag, PVC-industrin i Bengtsfors, står under Länsstyrelsens tillsyn.
Sammanlagt har alltså nära 40
av cirka 60 termoplastindustrier i länet granskats i delprojektet.
Cirka 28 personarbetsdagar har miljökontoren
lagt ner på projektet.
Produktion
Produktionen av termoplastprodukter i länet är minst 38 000 ton per år, räknad i mängd termoplast. Då ingår även drygt 3000 ton TPE.
Fördelningen mellan de olika typerna framgår av diagrammet. I ospecificerade ingår inte PVC men TPE. Den verkliga produktionen kan vara betydligt större, eftersom uppgifter ännu saknas från några stora industrier i bl.a. Borås, Trollhättan och Färgelanda.
Flera kommuner anger att det bara delvis
gått att få fram ordentliga uppgifter om additiven via varuinformationsbladen
(VIB). Ibland saknas uppgifter helt om ingående additiv, och det
tycks också förekomma felaktiga haltuppgifter. Ulricehamn rapporterar
att "farliga" additiv troligen angavs medan för övriga möjligen
funktionen hos ingående ämnen angavs. Många tillsatser
anges bara med produktnamn (t.ex. Irganox, stabilisator i PP) eller med
beskrivning (t.ex. "gult pigment") som inte ger upplysning om vilka slags
ämnen det är. Det kan därför finnas fler riskabla additiv
hos de inventerade industrierna, än de som angivits nedan.
Det är alltså inte ovanligt
att varuinformationsblad är för gamla, bristfälliga eller
saknas, eller att de inte fanns tillgängliga vid inspektionen. I många
fall har det dock rapporterats att bra VIB finns på plats. Ofta saknas
VIB troligen av den anledningen att produkten inte har ett sådant
innehåll att VIB krävs.
Påträffade additiv som är eller kan befaras vara skadliga för hälsa eller miljö
Uppgift om vilka additiv som påträffats i respektive kommun se bilaga 2.
Mängduppgifter avser termoplast per
år där angivet additiv används, eller i några fall
additiv per år. Rapporteringsblanketten var, tyvärr, inte upplagd
så att man alltid kan se i vilken industri en viss tillsats använts
när det förekommer flera industrier i samma kommun, och inte
heller alltid i vilken del av produktionen inom en industri som tillsatsen
använts. Ej heller har det frågats om mängder tillsatser,
bara om total produktion av termoplastprodukter på företagen.
PVC-plaster
- Blyinnehållande stabilisatorer
i PVC (1 rörtillverkare ca 2400 ton PVC, 1 kabeltillverkare ca 400
ton PVC, en annan tillverkare < 75 kg blytillsats/år)
- Dibutyltenn som stabilisator
i PVC (1 beläggare av brandslang med ca 3 ton PVC)
- Oktyltenn som stabilisator i
styv PVC (60 kg/år hos en tillverkare)
- DEHP som mjukgörare i PVC
(bl.a 1 kabeltillverkare ca 400 ton PVC, 1 tillverkare av PVC-material
till bl.a regnkläder 52 ton DEHP)
- DIDP som mjukgörare i PVC
(ca 500 kg/år hos ett företag)
- Antimontrioxid som flamskydd
i PVC (oklart i hur stor mängd PVC)
- Blykromater som pigment i PVC
(1 kabeltillverkare ca 400 ton PVC)
Övriga termoplaster
- Blykromater som pigment i PE (samma
kabeltillverkare som har blykromat i PVC, ca 200 ton PE)
- Blykromatmolybdensulfat som pigment
i PE och TPE (1 kabeltillverkare ca 200 ton PE och 3 ton TPE)
- Blykromat/-molybdat som stabilisator
och samtidigt pigment i PE (120 kg tillsats/år hos en tillverkare)
- Kromoxid i grönt färgämne
i PE (1 industri med prod. av enstaka ton/år)
- Nonylfenoletoxylat i infärgningspasta
till PP (minst en industri med tiotals ton årsprod)
- Bisfenol A i PC, funktion inte
angiven (1 företag 4 ton PC)
- Brominnehållande flamskyddsmedel,
ej specificerade, i EPS och PE (1 företag till 5 % av 1000 - 2000
ton EPS, 1 företag till något ton PE)
- Hexabromcyklododekan som flamskydd
i EPS (1 företag till ca 185 ton EPS)
Blåsmedel
- Pentan som blåsmedel i EPS (1 företag
ca 40 ton pentan till 1000 - 2000 ton EPS, 1 företag ca 26 ton pentan)
Utbyten av additiv
Få fall av uttalat utbyte, men kadmium har plockats bort, det har bara påträffats i ett fall (enligt företagets uppgift ett restparti som inte längre används i produktionen). Dessutom:
Tre företag strävar efter /håller
på att byta ut blyinnehållande tillsatser (pigment och stabilisatorer)
i PVC.
Två företag har övergått
till att använda MgOH som flamskyddsmedel i PE.
Ett företag strävar efter att
byta ut blyinnehållande masterbatch för PE.
I några fall har PVC ersatts med
andra plaster.
Se också bilaga 2.
På frågan om företagen
kände till utbytesregeln har svaret i de allra flesta fallen blivit
ja.
Hantering
Bara tre av företagen har egen compoundering,
på samtliga gäller det PVC. Dessa företag finns i Bengtsfors,
Borås, Herrljunga.
Bengtsfors föreslår att det bör övervägas att göra skriftlig information till företagen med miljöinformation om additiven och kanske bifoga en "svart lista" med additiv som de bör arbeta med att få bort ur produktionen, samt ge förslag på kravspecifikation ang. miljö som de kan lämna till sina leverantörer vid upphandling.
Många additiv som påträffats torde vara sådana slags ämnen som i regeringens proposition med förslag till nationella miljömål och kemikaliepolitik (prop. 1997/98:145) anges i huvudsak inte ska förekomma i nyproducerade varor. Det gäller med säkerhet blyföreningar som direkt pekas ut i propositionen och av vilka flera påträffats i detta projekt. Långlivade och bioackumulerbara eller cancerframkallande, arvsmassepåverkande och hormonstörande ämnen ska heller inte förekomma i nya varor enligt propositionen. Flera av de additiv som påträffats i projektet har eller kan befaras ha några av dessa egenskaper, exempelvis bromerade flamskyddsmedel och ftalater.
Delprojektet visade sig alltså väl motiverat att genomföra.
En brist i projektets uppläggning var att mängderna av olika additiv inte efterfrågades. Projektets målsättning borde också innefattat en kartläggning av i hur stora mängder olika riskabla additiv förekommer i termoplastindustrin i länet.
Kunskapen hos företagen visade sig vara mycket varierande, liksom den information de får från leverantörerna.
Positivt har varit att de flesta tycks känna till utbytesregeln, och det har också, om än inte i så många fall, verkligen genomförts byten till mindre farliga produkter.
Att verkligen få grepp om vilka additiv som förekommer på ett företag, och vad additiven består av, har inte alltid varit lätt. Det beror ibland på att varuinformationsblad varit gamla, bristfälliga eller saknats, trots att aktuella blad med hänsyn till gällande regler borde funnits. Men det beror också på att reglerna om varuinformation inte alltid innebär att alla additiv eller deras sammansättning måste redovisas av leverantören.
Genom delprojektet har kunskapen om och uppmärksamheten på additiven säkert ökat hos flera företag, och förhoppningsvis leder det till mer initiativ till utbyten och till att företagen ställer större krav på leverantörerna både vad gäller produktinformation och vad gäller produkternas sammansättning och innehåll av riskabla additiv.
Ytterligare insatser behövs dock säkert för att stötta denna process. Utöver återkommande inspektioner kan en god idé vara att ställa samman en särskild information riktad till termoplastindustrin, ungefär så som föreslagits av Bengtsfors.
Eftersom hälsoriskerna i den egna hanteringen och utsläpp av farliga ämnen lokalt ofta (men inte alltid) är små, kan en del företags riskmedvetenhet kanske ofta vara lägre än vad deras produktion egentligen motiverar. Det talar också för att uppföljande insatser bör eftersträvas.
Däremot är det varken rimligt
eller lämpligt att miljökontoren eller projektet skaffar sig
så stora kunskaper om branschen att man kan ge företagen vägledning
om lämpliga alternativ till olika additiv, det är i stället
företagens ansvar att aktivt söka efter mindre riskabla alternativ
och göra de tekniska och ekonomiska utredningar som krävs för
att kunna verkställa utbyten.
Förslag
Ett utökat krav på varuinformation så att alla ämnen i en produkt alltid redovisas är mycket önskvärt. Förslag i denna riktning har ju också ställts av Kemikommittén (SOU 1997:84).
Ett särskilt informationsmaterial riktat till termoplastindustrin bör tas fram. Inte minst viktigt i ett sådant material bör vara att ge vägledning till hur hälso- och miljökrav kan ställas i upphandlingen av plastråvara, samt att ge upplysningar om risker med olika additiv och vilka ämnen som bör undvikas. Miljösamverkan 98 hoppas kunna ta fram ett sådant informationsmaterial.
Uppföljande besök av miljökontoren ute på företagen bör ske inom ett år. Uppgifterna är dels att tillse att företagen har fullgod information om de produkter de hanterar och att de arbetar aktivt med utbytesregeln, dels att denna gång dokumentera mängderna farliga additiv i respektive verksamhet.
Förnyade uppföljningsbesök
bör därefter göras med något års mellanrum för
att avvecklingstakten för de riskabla additiven ska kunna följas.
Rapporten sammanställd i samråd
med projektets arbetsgrupp av
Lasse Lind
Projektledare Miljösamverkan
98
Edsgatan 18 662 30 Åmål
Tel: 0532-714 47 Fax 0532-710 44
E-post: lasse.lind@mailbox.swipnet.se
1) |
2) |
3) |
4) |
5) |
||||||||||||||||
| Antal termoplastindustrier i kommunen | ? | 1 | 5 | 0 | 17 | 0 | 1 | 3 | 2 | 1 | 3 | 1 | 1 | ? | 3 | 11 | 6 | 0 | 1 | 56 |
| Antal av dessa under Länsstyrelsens tillsyn | 1 | 1 | ||||||||||||||||||
| Antal av dessa som nu besökts | 3 | 4 | 1 | 1 | 1 | 2 | 1 | 11 | 1 | 1 | 26 | |||||||||
| Antal av dessa som nu inventerats per brev/tel | 2 | 3 | 1 | 1 | 1 | 5 | 13 | |||||||||||||
| Antal av dessa som (ännu) inte alls medtagits i detta projekt | 1 | 13 | 1 | 2 | 17 | |||||||||||||||
| Tidsåtgång för projektet, ca personarbetsdagar 6) | 3 | 2 | 0,5 | 0,5 | 1 | 0,2 | 2 | 0,2 | 1 | 0,5 | 11 | 5 | 1 | 28 | ||||||
| ? betyder att uppgift saknas från
kommunen
Noter
|
||||||||||||||||||||
Produktionsuppgifter
Cirka ton per år termoplastprodukter som produceras i resp. kommun.
3) |
||||||||||||||||||||
| PVC | 143 | 6000 | 2785 | 463 | 5,5 | 9397 | ||||||||||||||
| PE | 3600 | 5800 | 33 | 210 | 1000 | 500 | 4400 | 15543 | ||||||||||||
| PP | 1000 | 2094 | 44 | 10 | 111 | 3259 | ||||||||||||||
| PS 1) | 15 | 68 | 3000 | 3083 | ||||||||||||||||
| PA | 25 | 90 | 115 | |||||||||||||||||
| POM | 26 | 143 | 169 | |||||||||||||||||
| PC | 0,4 | 6 | 6,4 | |||||||||||||||||
| PMMA | 0,6 | 0,5 | 1,1 | |||||||||||||||||
| PET och PBT | 25 | 25 | ||||||||||||||||||
| Osp. 2) | 94 | 7 | 3075 | 15 | 3000 | 6191 | ||||||||||||||
| Summa i kommunen | 0 | 0 | 3743 | - | 12841 | - | 0 | 5032 | 138 | r | 690 | 1000 | 500 | 0 | 0 | 3081 | 7765 | - | 3000 | 37789 |
| - i summaraden betyder att ingen produktion
förekommer i kommunen
0 i summaraden betyder att ingen rapportering skett från kommunen r i summaraden betyder att endast returplast används 1) inklusive SAN, ABS, EPS mm
|
||||||||||||||||||||
Med kursiv stil finns också uppgifter
om genomförda eller planerade utbyten. Uppgifter om utbyte av kadmium
som tidigare skett är inte medtagna.
| Ale | uppgifter saknas |
| Alingsås | uppgifter saknas |
| Bengtsfors | PVC-plast: DEHP som mjukningsmedel. Troligen förekommer blyinnehållande stabilisatorer och mindre mängder blypigment på samma företag, byte till Ba/Ca-stabilisatorer är planerat, blyinnehållande pigment har nästan helt bytts ut. Detta företag har egen compoundberedning |
| Bollebygd |
|
| Borås | PVC-plast: Blyinnehållande stabilisatorer och pigment. Utbyte av pigment till organiskt ämne pågår, företaget har som målsättning att också byta ut stabilisatorerna till organiska stabilisatorer till år 2001, kanske med Ca/Zn som "mellansteg". Detta företag har egen compoundberedning |
| Dals-Ed | saknar termoplastindustri |
| Färgelanda | uppgifter saknas |
| Herrljunga | PVC-plast: Blyinnehållande stabilisatorer
(blysulfat och blystearat). Företaget har planerat övergå
till Ca/Zn el. organisk stabilisator. Detta företag har egen compoundberedning.
PP-plast: Kromoxid i färgämne |
| Lerum | PP-plast: Nonylfenoletoxylat i infärgningspasta.
Ett av företagen har tagit bort PVC av hälsoskäl. |
| Lilla Edet |
|
| Mark | PVC-plast: DEHP som mjukningsmedel. Blyföreningar
och dibutyltenn som stabilisatorer. Blykromater i pigment. Antimontrioxid
som flamskydd .
PE-plast: Blykromat och blykromatmolybdensulfat i pigment. TPE: Blykromat och blykromatmolybdensulfat i pigment |
| Mellerud |
|
| Svenljunga |
|
| Tranemo | uppgifter saknas |
| Trollhättan | uppgifter saknas |
| Ulricehamn | Kadmium påträffat i masterbatchparti
som enl. uppgift inte längre används.
PVC-plast: DIDP som mjukningsmedel. Bly som stabilisator i mjuk och oktyltenn som stabilisator i hård PVC PE-plast: Blykromat/-molybdat som stabilisator + färg. Övergång till MgOH som flamskydd i PE har skett på två företag. Övrigt: Övergång från PVC till alternativa plaster har skett |
| Vårgårda | PE-plast: Brominnehållande flamskydd
i mjuk skummad PE. Blyinnehållande masterbatch (sannolikt som pigment).
Företaget försöker byta ut detta mot blyfritt.
EPS-cellplast: Brominnehållande flamskydd (hexabromcyklododekan o. ev. andra brominnehållande) vid två industrier. Pentan som blåsmedel. PC-plast: Bisfenol A förekommer. |
| Vänersborg |
|
| Åmål |
|
| Förkortning | Namn |
| Termoplaster - högvolymplaster | |
| PVC
PVC-U PVC-P |
Polyvinylklorid
Styv PVC Plasticerad PVC, d.v.s. mjukgjord |
| PE
PELD, LD, LD-PE PELLD PEMD PEHD |
Polyeten
Lågdensitets polyeten Linjär- o lågdensitets PE Medeldensitets PE Högdensitets PE |
| PP | Polypropen |
| PS
SB, S/B, HIPS SAN ABS EPS, XPS |
Polystyren
Styrenbutadien(2) Styrenakrylnitrilplast(3) Akrylnitril/ Butadien/Styrenplast(4) Expanderad polystyrenplast (XPS tycks ibland användas för extruderad EPS) |
| Termoplaster - tekniska plaster / konstruktionsplaster | |
| PA | Polyamider |
| POM | Acetalplast, polyoximetylen |
| PC | Karbonatplast, polykarbonat |
| PMMA | Akrylplast, polymetylmetakrylat |
| PET
PBT |
Termoplastiska esterplaster:
Polyetylentereftalat Polybutylentereftalat |
| Elastomerer | |
| TPE | Termoplastiska elastomerer |
| Tillsatser (Additiv) som bara redovisas med beteckning i rapporten | |
| DEHP | dietylhexylftalat |
| DIDP | diisodecylftalat |
2. PS sampolymeriserad med butadien eller blandad med butadien-gummi. Kallas även slagtålig eller slagsegmodifierad PS.