Inledning   Sammanfattning  Vad säger reglerna?  Flamskyddsmedel för olika material  Testmetoder och kravnivåer  Hur bedöma behov och alternativ?  Checklista  Miljösamverkan Älvsborg 1997      Åter till huvudsidan för flamskyddsmedel

Inledning

Kemikalieinspektionen fick 1989 i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till åtgärder för att begränsa användningen av särskilt skadliga ämnen. En av de ämnesgrupper som särskilt pekades ut var bromerade organiska flamskyddsmedel.

PCB, som är ett sedan lång tid tillbaks väldokumenterat miljögift, liknar mycket dessa ämnen i spridningsmönster, uppbyggnad och skadeeffekter. Bromerade flamskyddsmedel är på samma sätt som PCB stabila och bioackumuleras vilket medför att de inte bryts ned i naturen och därför anrikas i organismer, dvs växter och djur.

Miljösamverkan i Älvsborg, ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet och länets 19 kommuner, har som ett led i arbetet gett ut dessa riktlinjer till stöd för upprättande av policy för hantering av frågor om flamskydd och flamskyddsmedel. Målgruppen har främst varit den offentliga sektorn, men dokumentet bör kunna tjäna som stöd för alla som köper in, brukar eller på annat sätt handskas med flamskyddade produkter eller produkter där krav på flamsäkerhet kan ställas.

Riktlinjerna har huvudsakligen begränsats till lös inredning i byggnader, byggnadsmaterial och detaljer. Övriga produktområden styrs i allt för stor utsträckning av bestämmelser som är svåra eller omöjliga att överblicka och påverka lokalt.

På senare tid har emellertid inom t ex kontorsmaterialsidan kommit fram Svanmärkta produkter som datorer, bildskärmar och kopiatorer. Detta innebär bl a att miljöfarliga flamskyddsmedel inte använts.

Användandet av svårnedbrytbara flamskyddsmedel innebär även problem efter brukstiden. Då i samband med avfallssortering, -deponering och -förbränning. Denna fråga berörs dock inte i detta dokument.
 
 

Arbetsgruppen för framtagandet av dessa riktlinjer har utgjorts av:
Ingemar Karlsson	Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Enheten för civil beredskap
Siv Hansson	Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Miljö och planenheten
Sören Johansson	Räddningstjänsten, Marks kommun
Owe Linder	Miljökontoret, Marks kommun
Håkand Rönnqvist	Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund
Jonas Edin	Miljöskyddskontoret, Borås kommun

 
 
 

Sammanfattning

• Användandet av miljö- och hälsofarliga flamskyddsmedel måste minskas. Användning av halogenerade flamskyddsmedel, dvs de som innehåller klor- eller bromföreningar skall undvikas då dessa föreningar normalt har negativa miljö- och hälsoeffekter.

• Finns naturligt obrännbara eller svårantändliga produkter/material skall dessa väljas i första hand.

• Flamskyddsmedel bör endast användas i miljöer där det är befogat ur personskyddssynpunkt.


I kontor, daghem, skolor och mindre samlingslokaler bör man inte generellt ställa krav på flamskyddsbehandlad lös inredning. Exempel på lokaler där höga krav på den lösa inredning är befogade är hotell, vårdanläggningar, restauranger och större samlingslokaler.
Byggnadstekniska åtgärder som exempelvis minskad storlek på brandceller eller vattensprinkling, företrädesvis av de nyare enkla varianterna, bör oftare kunna övervägas som alternativ till flamskyddsbehandlad inredning och byggnadsmaterial med bibehållen säkerhetsgrad.

•  Om behandling med flamskyddsmedel erfordras bör bl a följande beaktas:


En flamskyddad produkt är inte obrännbar utan produkten är endast mer svårantändlig. När en flamskyddsbehandlad produkt antänts brinner den ofta nästan lika bra som en obehandlad. Röken kan även vara giftigare och mer besvärande än från en obehandlad produkt.

En flamskyddad textilie skall vara tvättbeständig.

Vad säger reglerna?

"Flamskyddad" kan också framhållas som ett mervärde i samband med marknadsföring, ofta utan att det finns några formella krav. Man spelar då på människors inneboende rädsla för brand.
 

Räddningstjänstlagen

Räddningstjänstlagen saknar därmed uttalade krav om flamskyddad inredning.
 

De områden man inriktade sig på var:

• Hotell och pensionat.
• Barnstugor, skolor, elevhem, och förläggningar.
• Sjukhus och andra vårdinrättningar.
• Varuhus, restauranger, teatrar, biografer och andra samlingslokaler för mer än 30 personer.

Riskerna med olika verksamheter och därmed valet av säkerhetsnivå bör värderas för varje enskilt fall men nedanstående lista kan vara vägledande:
 

• Hotell, elevhem och förläggningar, sjukhus och vårdanläggningar, restauranger, teatrar, biografer och andra större samlingslokaler är exempel på högriskmiljöer som normalt kräver hög skyddsnivå, även på den lösa inredningen. Här kan det vara svårt att finna ersättningslösningar för flamskyddad inredning. Vattensprinkler kan dock vara ett alternativ i vissa lägen.

• Daghem, skolor, varuhus och mindre samlingslokaler är i detta sammanhang normalt inte av den karaktären att man generellt behöver ställa krav på lös inredning. I många sammanhang kan bättre skydd erhållas genom att i högre grad undvika stoppade möbler och större hängande textilier. Dock bör dessa materials ljuddämpande effekt tillföras på annat sätt.

• Kontor, även offentliga, är ett exempel på en miljö där det inte finns några som helst myndighetskrav på flamskyddad inredning. Normalt finns det heller inga skäl för det.Kontorsbränder uppkommer vanligen i maskin- och elutrustning. De bränder som orsakas av t ex levande ljus bör man kunna komma tillrätta med utan flamskyddad inredning. Ändå är kontorsmöbler och hängande textilier, dvs gardiner, mycket ofta flamskyddade för att tillmötesgå mycket höga kravnivåer.

Boverkets byggregler, BBR-94

Den förändrade hanteringen av bygglov m m som infördes 1 juli 1995 innebär att byggherren har det fulla ansvaret för att en byggnad uppförs i enlighet med kraven i BBR-94. Byggnadsnämnderna skall i huvudsak se till byggnadens placering, verksamhet och yttre utformning. Detaljkrav på ingående material och tekniska lösningar får inte ställas. Därmed är det svårt för kommunala myndigheter att i samband med bygglov föreskriva om t ex materialval. Råd och anvisningar kan dock många gånger vara väl så effektiva för att undvika dåliga lösningar.
 

I BBR-94 regleras antändlighet och brännbarhet för ett fåtal områden:

• Fasader i högre byggnader.
• Isolering i brandavskiljande väggar och bjälklag.
• Ytskikt samt golv- och väggbeklädnader i samlingslokaler, skolor, vårdanläggningar, utrymningsvägar och högre byggnader.

Bruket av flamskyddsmedel vid byggnation är normalt tillkommet som kompensation för att man vill använda "otillåtna" material. Träinnertak och brännbar cellulosaisolering i bjälklag är exempel på detta.

Eftersom dessa produkters brandegenskaper avviker från de ursprungliga kraven och materialen och då det många gånger finns fullgoda obrännbara ersättningsprodukter eller alternativa lösningar bör det finnas skäl att välja produkter utan kompenserande flamskyddsbehandling.
 

Konsumentverket

Lagen om kemiska produkter

Flamskyddsmedel för olika material

Flamskyddsmedel för textil

Bromerade organiska föreningar bör definitivt undvikas p g a dess miljöskadlighet. De bromerade föreningarna som är tillräckligt undersökta har visat sig vara stabila i miljön och anrikas i näringskedjorna. Hittills är inte alla använda föreningar så väl undersökta att KEMI (Kemikalieinspektionen) har kunnat riskvärdera dem. Redan risken för att de kan vara miljöskadliga bör dock leda till att man skall undvika dem om det går. De ger dock ett mycket effektivt flamskydd och vissa högt ställda brandkrav är svåra att uppnå utan dem.

Bromerade organiska föreningar används ihop med antimontrioxid och bindemedel vilket innebär att de kan finnas i plastbelagda textilier. De finns också i ex vis baksidesbeläggningar på möbeltyg och bilklädslar.

PBDE (polybromerade difenyletrar) är en av de farligaste bromerade flamskyddsmedlen och den har särskilt pekats ut av KEMI. PBDE hittas i mätbara och ökande halter i sediment och i djur. I Sverige har användningen i stort sett upphört. Textilindustrin i Sverige använder den inte alls numera. Här bör man dock vara uppmärksam eftersom PBDE används utomlands i stora mängder vid bestrykning av textilier. T ex används ca 1000-1200 ton per år i Storbritannien enbart till baksidesbeläggningar av syntetfibrer (uppgift från 1992). Importerade textilier kan därför vara behandlade med dessa föreningar. PBDE kan vid närvaro av antimontrioxid (som den normalt används ihop med för att få bra flamskydd) bilda bromerade dibensofuraner redan vid upphettning till ganska låga temperaturer (uppmätt vid 250°C). Utomlands har speciellt denna dioxinproblematik uppmärksammats.

Hexabromcyklododekan (HBCD) används för att ersätta PBDE inom plast och textil. Även denna används ihop med bindemedel (bestrykningar) d v s inte i mjuka textilier. Även denna förening hittas i exempelvis fisk och i luftprover från "opåverkade" miljöer. Detta tyder på att det är en stabil förening som också bör undvikas.

Dessa är de vanligaste bromerade alternativen. Som ersättningsmedel till dessa kommer bl a andra bromerade organiska alternativ. Även dessa bör undvikas eftersom kunskapen om deras miljöeffekter är ofullständig. Detsamma gäller alla alternativ som innehåller klorerade föreningar exempelvis klorerade alkylfosfater.
 

Icke bromerade flamskyddsmedel

Kväve/fosforföreningar används som alternativ till bromerade organiska föreningar. De finns dels som föreningar som genom olika beredningar läggs på textilen dels som en i fibern ingående förening. T ex kan bomull ges ett tvättbeständigt flamskydd genom behandling med fosfoniumföreningar (t ex produkterna "Pyrovatex" och "Proban") och en polyester kan ha inbyggt flamskydd i fibern (t ex Trevira CS).

Kväve/fosforföreningar kan vid beredningen lokalt påverka avloppsreningsverken. Detta kan dock åtgärdas vid de enskilda företagen. Dess miljöeffekter bedöms därför inte alls vara så allvarliga som exempelvis PBDE´s.
 

Alternativ utan flamskyddsmedel

Aramid (Kevlar, Nomex) uppfyller flamskyddskrav utan extra kemisk behandling. Då fibern i sig är flamhärdig är den också tvättbeständig.

Aramid används ibland som interliner i möbler som då klarar brandskyddskrav utan att exempelvis ha behandlats med PBDE.

Aramid används också i olika skyddskläder som behöver motstå brand.

Möbler med ylleklädsel kan klara brandtesterna utan kemisk behandling.
 

Återimpregnering av textilier i tvätterier

Ammoniumbromid används som icke tvättbeständigt flamskydd. T ex vid återimpregnering vid tvätterier (ex vis i produkten "Meteor"). Det används också kväve/fosforföreningar, ofta vattenlösliga, vilkas miljöeffekter bedöms vara av mindre allvarligt slag även om kväve och fosfor kan bidra till övergödning. Dessa föreningar bedöms dock inte anrikas i näringskedjorna eller vara svårnedbrytbara.

Återimpregneringen med flamskyddsmedel tycks ha fått minskad efterfrågan. Det är också svårt att garantera brandskyddskraven när återimpregnering görs. Textilier med tvättbeständigt flamskydd bör därför i första hand väljas.
 
 

Flamskyddsmedel för kablar

Ett alternativ till PVC- kablar där stora krav på brandskydd ställs är kablar isolerade och mantlade med polyolefinbaserade vanligtvis metallhydratfyllda material.
 
 

Färger

Flamskyddsbehandlade färger och lacker delas upp i svällande lacker och icke svällande latexfärger. Svällande lacker expanderar vid värmepåverkan och bildar ett isolerande kolskikt mot underlaget. Icke svällande latexfärger hindrar brandspridning till underlaget så länge färgskiktet är intakt men förlorar därefter sin verkan.

Flamskyddsmedlen i svällande färg kan t ex vara ammoniumpolyfosfat. Det finns dock färger och lacker som innehåller klorerade eller bromerade föreningar vilka bör undvikas. Det finns tillräckligt bra klor- och bromfria alternativ.
 
 

Isoleringsmaterial

Borsyras akuttoxicitet är medelhög vid exponering av skadad hud samt upptag via munnen. Flera förgiftningsfall på människa, även med dödlig utgång har inträffat. I djurförsök har bl a testikelskador, sterilitet och fosterskador noterats. Borsyra som damm eller aerosol orsakar mild till allvarlig irritation i ögon och övre andningsvägar. Giftigheten för vattenlevande organismer är måttlig till låg. Det finns dock uppgifter om högre giftighet för vattenlevande växter.

Eftersom borax och borsyra kan borttransporteras med fuktig luft avtar flamskyddet med tiden. Sammantaget kan det konstateras att ett obrännbart isoleringsmaterial såsom mineralull (stenull och glasull) är att föredra framför ett material som behandlats med kemikalier för att uppnå en viss kravnivå.

Cellplaster finns i två huvudtyper, expanderad cellplast ("frigolit") och extruderad cellplast. Den expanderade cellplasten är i standardutförande mycket brandbenägen men finns också i F-kvalitet som är flamskyddsbehandlad med bromoxid. Standardkvaliteten används vanligen som isolering i grunder och som ballastmaterial i vägbankar. F-kvaliteten används oftast vid tilläggsisolering av fasader och takkonstruktioner.

Extruderad cellplast är i allmänhet flamskyddsbehandlad. Detta för att uppfylla kraven för svårantändligt material (NT FIRE 002 "Building products: Ignitability"). Flamskyddsmedlet kan vara t ex hexabromcyklododekan eller klorerade trialkylfosfater. Dessa föreningar avgår från produkten under hela dess livslängd och i avfallsledet eftersom de inte är bundna till materialet.

Vid brand med klorerade alkylfosfater närvarande finns stor risk för att dibensodioxiner och andra klorerade föreningar bildas. Underlaget för en fullständig riskbedömning är inte tillräckligt för dessa föreningar. Det finns dock tillräckligt med uppgifter om hälsoskadlighet, cancerframkallande egenskaper, toxicitet för fisk och alger och svårnedbrytbarhet för man bör undvika användning av dessa föreningar. Det finns alternativ till halogenerade föreningar i form av bl a dicumylperoxid även om det inte är så vanligt.
 
 

Madrasser, möbelstoppningar

Polyuretancellplast som används i möbler, madrasser, inredning i bilar etc kan vara behandlad med klorerade alkylfosfater för att uppnå flamskyddseffekt. Ett vanligt alternativ är användning av melamin som inte innehåller klor eller brom.
 
 

Testmetoder och kravnivåer

Vad som åstadkoms är en svårantändlighet. Denna svårantändlighet gäller i sin tur bara för en viss storlek på antändningskälla.
 

De antändningskällor man vanligen testar mot är:

• Glödande cigarett
• Liten låga
• Träribbstapel

Det är alltså av mycket stor vikt att man kan bedöma vilka risker man skall skydda sig mot när man kräver "flamskyddsbehandling".

Även valet av testkriterier och -metoder är viktigt. Vi redovisar här några av de vanligaste metoderna. För närmare information kring testmetoder etc bör Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, f d Statens provningsanstalt, kunna ge mer upplysningar
 

Möbler

Vårdbäddar testas enligt NT Fire 037 vilket innebär att de bl a skall klara nivån "liten låga". För stoppade möbler och bäddar inom restaurang, hotell och samlingslokaler bör ett skydd motsvarande "liten låga" (NT Fire 037) ge det skydd mot antändning som erfordras. I vissa fall kan dock finnas skäl att gå ännu längre.
 

Hängande textilier

Det finns också numera material till hängande textilier som utan att uppfylla nämnda norm har sådana goda egenskaper att de bör kunna godtas. (Se kap. "Flamskydd för textil")
 

Ytskikt

Hur bedöma behov och alternativ?

Riskbedömning

Flamskyddsmedel är naturligtvis inte utan effekt för brandskyddet. En miljö där inga material eller produkter är lätta att antända ger givetvis ett minskat antal tillfällen till brand. De negativa effekterna av miljöfarliga flamskyddsmedel måste dock ställas mot de positiva effekter de kan ge för brandsäkerheten. I det valet bör personsäkerheten vara avgörande för när flamskydd skall krävas.

I miljöer där konsekvenserna av en brand är oacceptabla för personsäkerheten och/eller inredningen löper mycket stor risk att antändas, måste skyddsnivån naturligtvis sättas högt. Exempel på detta är stora samlingslokaler, sjukhus, hotell, fängelser etc.

I många andra fall kan risken, dvs produkten av sannolikhet och konsekvens, anses vara "acceptabel" ändå eller förebyggas på andra sätt än med flamskyddad inredning.
 

Alternativ

Undvik helt enkelt att placera stoppade möbler och större hängande textilier i känsliga miljöer som sjukhus, skolor etc. Utforma också hängande textilier så att de inte kan komma i närheten av eventuella tändkällor, naturliga såväl som mänskliga. Särskilt att tänka på i skolmiljöer och liknande.

Förbättra personsäkerheten

Utrymningslarm, förbättrade utrymningsmöjligheter, minskade brandcellsstorlekar, etc medför minskade risker i samband med en uppkommen brand. Eftersom konsekvensen av en brand reducerats torde man kunna acceptera den ökade brandrisk en brännbar inredning utan flamskyddsbehandling kan ge.
 

Installera sprinkler

Även i en högriskmiljö kan kravet i vissa fall sänkas eller t o m helt utgå vid vattensprinkling.

En metod som börjar vinna mark är s k "Bostadssprinkler".

Som brukligt på sprinklersidan har den sitt ursprung i USA. Eftersom det för närvarande saknas svenska regler kring utformningen av sådana anläggningar hänvisas vanligen till NFPA´s regler 13R. En svensk översättning är under utarbetande och planeras komma ut under hösten -97.

Bostadssprinkler är en förenklad sprinkler som utformas för att hantera mindre bränder. De utformas för att kunna installeras på det vanliga vattenledningsnätet utan tryckhöjande pumpar och kan ofta anslutas mer eller mindre direkt på fastighetens normala vattensystem. Eftersom vattnet blir mer stillastående erfordras normalt backventiler för att inte trycka tillbaks "gammalt" vatten i dricksvattenledningarna. Sprinklerhuvudena är snabbreagerande och dimensionerade för att ge personskydd till skillnad mot normala sprinklers som dimensioneras för avsevärt mer omfattande bränder och används mer för egendoms- och byggnadsskydd.

Bruket av bostadssprinklers har visat sig vara ett såväl enkelt som ekonomiskt alternativ och ger ett sammantaget högre skyddsnivå än enbart bruket av flamskydd. Många gånger ger en sådan installation också utrymme för förenklingar i brandskyddet vad avser konstruktion och brandcellsindelning vilket i sin tur kan reducera byggkostnaderna avsevärt.

Borås kommun bl a har installerat bostadssprinkler i ett servicehus/sjukhem med mycket goda resultat. Ytterligare ett sjukhem planeras med bostadssprinkler.

Som kompensation för dagrum i direkt anslutning till korridorer etc på exempelvis vårdhem är metoden numera allmänt accepterad.
 

Checklista

Det är inte säkert att försäljaren kan svara på frågorna, men någon måste börja ställa dem för att informationen om flamskyddade produkter skall öka. Det är dessutom viktigt för en användare att veta vad en produkt har behandlats med bl a för att kunna avgöra om produkten kan deponeras eller om den bör brännas i en godkänd anläggning när den är förbrukad.
 

Fråga	Svar	Anm
Ställs brandkrav på produkten?  I så fall vilka?
Är produkten flamskyddad  med kemikalier?
Vilket flamskyddsmedel  har använts (ämne)?
Har en klorerad eller bromerad organisk förening använts?
Tillverkningsland för produkten?  (England, Frankrike och USA är länder som ofta använder bromerade medel).
Finns flamskyddsalternativ utan klorerade eller bromerade organiska föreningar?
Finns brandtekniska alternativ till flamskyddsbehandling?