juni 1996

Innehåll

Sammanfattning
Bakgrund
Organisation och medverkande
Ekonomi
Verksamheten
  Första verksamhetsplanen juli 1993 - juni 1994
  Andra verksamhetsplanen juli 1994 - december 1995
  KAMPANJEN "KVICKSILVERFRITT ÄLVSBORG"

Utvärdering
  Redovisningarna på avslutningsseminariet
  Arbetsgruppens sammanfattande utvärdering
    Slutsatser och rekommendationer om fortsatt samverkan

Bilaga: Sammanställning över material som projektet producerat

Kemikalieprojekt Älvsborg har pågått från halvårsskiftet 1993 till utgången av 1995. Därtill har vissa avslutande uppgifter utförts under våren 1996.

Kemikalieprojekt Älvsborg har bedrivits i samarbete mellan miljökontoren i länets kommuner, Älvsborgs kommunförbund och Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen och Älvsborgs Kommunförbund har varit huvudmän och finansierat projektet. Sammantaget har under tiden 1993-07-01 - 1995-12-31 519622 kr använts. Länsstyrelsens och Älvsborgs Kommunförbunds anslag till projektet har uppgått till 625000 kr.

Kemikalieprojekt Älvsborgs ledning har utgjorts av en ledningsgrupp som svarat för fastställande av verksamhetsplan och andra övergripande beslut, och en arbetsgrupp som lett och samordnat det löpande arbetet. Ledningsgruppens ordförande har varit landshövding Bengt K Å Johansson. Sammankallande i arbetsgruppen har varit projektledare Lasse Lind.

Huvuddelen av arbetet i fält har utförts av kommunernas miljökontor.
 

Projektet har arbetat med fyra huvudinriktningar och inom dessa genomfört bl.a följande insatser.

1. Miljövänlig handel. Verka för att utbudet i handeln förändras i mindre hälso- och miljöfarlig riktning. En skrift, Miljön Säljer har producerats och spritts till alla dagligvarubutiker i länet. Utbildning av butikspersonal har genomförts.

2. Utbytesregeln. Verka för ökad kunskap om och tillämpning av utbytesregeln och andra försiktighetsmått vid produktion, försäljning och användning av kemiska produkter. Informationsskrivelser har gått ut till industrier och lokalvårdsföretag. Utbytesregeln har också framhävts i samband med andra insatser, bl.a. i projektets nyhetsblad Byt Ut, som utkommit med 10 nummer.

3. Upphandling. Verka för att den offentliga sektorns och näringslivets upphandling styrs av högt ställda hälso- och miljökrav. Förslag till principbeslut om miljöanpassad upphandling har utarbetats och tillställts offentliga verksamheter och större privata företag i länet, tillsammans med en uppmaning att miljöanpassa upphandlingen. En stor majoritet av kommunerna samt Landstinget och Länsstyrelsen arbetar nu efter dessa principer. Två utbildningsdagar för inköpare har genomförts.

4. Tillsyn. Stöd till Länsstyrelsens och kommunernas tillsyn så att denna utvecklas och intensifieras. Åtta tillsynskampanjer inom olika ämnesområden har genomförts samordnat i länet. Kampanjerna har omfattat sammanlagt över 950 inspektioner. En stor mängd regelbrott har uppdagats. Dessutom har en handledning för kemikalietillsyn på industrier m.m. tagits fram och börjat användas i det löpande tillsynsarbetet.

Insatser har också gjorts beträffande miljöfarligt avfall t ex fotoavfall, rivningsavfall och elektronikskrot.

Samarbete med andra organisationer har främst gällt miljövänlig handel där Naturskyddsföreningen, Köpmannaföreningen samt ICA, KF och D-gruppen medverkat. Samråd har dessutom skett med bl.a Yrkesinspektionen i olika frågor.

Deltagarna i projektet har upplevt det som effektivt och meningsfullt. Arbetsformen där arbetsgruppen samordnar och tillhandahåller underlagsmaterial och handledningar har inneburit att långt mer uträttats än om miljökontoren vart och ett skulle arbetat själva med dessa insatser.

Kemikalieprojekt Älvsborg har också rönt stor uppmärksamhet utanför länet. Kommuner och länsstyrelser runt om i landet har ofta hört av sig och velat ta del av projektets material. Den av projektet framtagna Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter har inte haft någon motsvarighet tidigare i landet och har blivit mycket uppmärksammad.
 
 
 

Hösten 1992 föreslog miljöcheferna i länets kommuner Älvsborgs kommunförbund att satsa på ett gemensamt arbete med kemikaliefrågor. Orsaken var dels att man bedömde kemikaliefrågorna som viktiga, dels att man tyckte dessa frågor var svåra och att de hamnat något i skymundan av andra likaså obligatoriska verksamheter på kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor. Därför ville man ha hjälp med framförallt ett samordnat tillsynsarbete, d.v.s. kontroll av att gällande regler på kemikalieområdet följs.

Samtidigt pågick på Länsstyrelsen arbetet med att ta fram en Miljöstrategi inför 2000-talet (STRAM). Man fann i det arbetet att användning av kemiska produkter var en viktig orsak till miljöproblemen på en rad av de områden man granskade. I STRAM föreslogs därför att en åtgärdsgrupp med representanter för myndigheter, konsumenter, företag m.fl. skulle bildas för att arbeta med kemikaliefrågorna.
 

Då dessa initiativ kom ungefär samtidigt kunde Älvsborgs Kommunförbund och Länsstyrelsen i början av 1993 ena sig om att satsa på ett gemensamt projekt. Länsstyrelsen anslog 100000 kr och kommunförbundet 125000 kr, och Kemikalieprojekt Älvsborg kunde starta.
 

Organisation och medverkande 

Kemikalieprojekt Älvsborg har bedrivits i samarbete mellan miljökontoren i länets kommuner, Älvsborgs kommunförbund och Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen och Älvsborgs Kommunförbund har varit huvudmän och finansierat projektet.
 

Projektets ledning har utgjorts av en ledningsgrupp som svarat för fastställande av verksamhetsplan och andra övergripande beslut, och en arbetsgrupp som lett och samordnat det löpande arbetet. Ledningsgruppens ordförande har varit landshövding Bengt K Å Johansson. Sammankallande i arbetsgruppen har varit projektledare Lasse Lind.
 

Arbetsgruppen har fram till 1995-12-31 sammanträtt 24 gånger, ledningsgruppen har haft 3 sammanträden. Ledningsgruppens sammanträden finns redovisade i protokoll, arbetsgruppens i mötesanteckningar.
 

Arbetsgruppen med representanter för Länsstyrelsen, Älvsborgs Kommunförbund och miljökontoren i länet har alltså sammanträtt ca en gång i månaden och då gått igenom aktuella delprojekt och förberett nya, allt grundat på de verksamhetsplaner som ledningsgruppen fastställt. Projektledaren, som arbetat motsvarande en knapp ½-tid med projektet, har med hjälp av övriga i gruppen tagit fram underlagsmaterial för varje delprojekt. I en del fall har någon annan i arbetsgruppen gjort huvuddelen av arbetet, och i några fall har också personer utanför gruppen bidragit, det gäller såväl inspektörer på kommunernas miljökontor som tjänstemän på Länsstyrelsens miljö och planenhet.
 

Samråd under uppläggningen av olika delprojekt har också skett med Kemikalieinspektionen, som gett värdefullt stöd i form av granskningar och synpunkter. Detta gäller även Naturvårdsverket som berörts av några delprojekt.
 

Det mesta arbetet i fält, i form av inspektioner och kontakter med olika verksamheter, har utförts av kommunernas miljökontor. På varje miljökontor har funnits en kontaktperson. Utöver kontaktpersonen har i flera kommuner också andra inspektörer medverkat i olika delprojekt.

Miljö och planenheten på Länsstyrelsen har medverkat i ledningsgruppen och i arbetsgruppen där en tjänsteman har haft ca ¼ arbetstid avsatt för arbetet med Kemikalieprojekt Älvsborg. Andra tjänstemän på Miljö och planenheten har också medverkat i flera delprojekt.
 

Älvsborgs Kommunförbund har medverkat i ledningsgruppen och i arbetsgruppen. Den tjänsteman som medverkat i arbetsgruppen har bl.a. organiserat kurser, större möten o.dyl.

Älvsborgs Kommunförbund har också svarat för kansli- och ekonomifunktionerna i projektet.
 
 

Samråd och kontakter har förekommit med flera organisationer, myndigheter m.m.

Här kan särskilt nämnas

- Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, såsom nämnts ovan

- Yrkesinspektionen i frågor som rör kemikalietillsyn på industrier. Yrkesinspektionen har också hjälpt till med att granska faktaunderlag som projektet tagit fram till flera delprojekt.

- Naturskyddsföreningen (dess länsförbund och handlamiljövänligt kontor), Västergötlands köpmannaförbund samt miljöansvariga i de regionala organisationerna för KF, ICA och D-gruppen i frågor som rör miljövänlig handel.

- Älvsborgs Läns Landsting rörande bl.a upphandlingsfrågor.

Sammantaget har under tiden 1993-07-01 - 1995-12-31 519622 kr använts (exkl moms). Länsstyrelsens och Älvsborgs Kommunförbunds beviljade anslag till projektet är 625000 kr.

Utgifterna fördelar sig på följande
 

Post	Belopp	Anm.
Ersättning till projektledare	408600	Anlitad på konsultbasis för 216:-/h t.o.m. 1994, därefter 230:-/h, exkl. moms. Totalt har 1845 h använts. Detta är något mindre än den avtalade maximala tiden 2000 h. Ytterligare en del tid har dock åtgått under våren -96.
Tre större möten, kostnad tot c:a	38000	Upptakt okt -93, upptakt del 2 okt -94, avslutning   dec -95
Information, tot c:a	42000	Huvudsakligen Byt Ut och Miljön Säljer
Utbildning av butikspersonal, ca	22000	Arvode till utbildare 20000 + omkostnader
Övrigt, c:a	17000	Trycksaker, kurs- och resekostnader, porto, representation m.m.
SUMMA	527600	Summan är här 8000 större än utgiftssumman som angetts ovanför tabellen, eftersom här en ännu ej betald utgift för avslutningsmötet i dec -95 medräknats. Ytterligare lite utgifter tillkommer under våren/sommaren 1996 (ersättning till projektledaren samt revidering av Miljön Säljer)

 Till de avslutande insatserna under våren 1996 åtgår minimum 45 000 kr (slutlig kostnad för tryckning av Miljön Säljer, andra upplagan, blir känd först i augusti).
 

Kommentarer till ekonomiöversikten

I ersättningen till projektledaren ingår att han svarat för telefon-, data- och andra kontorsomkostnader för sitt arbete samt för den litteratur han behövt använda och för resor inom länet.
 

Projektet har förbrukat ytterligare en del resurser, eftersom kansli- och ekonomipersonalens arbetstid på Älvsborgs Kommunförbund inte belastat projektet.

Projektets verkliga personalkostnader är givetvis långt större, eftersom arbetstiden för all medverkande personal på kommunernas miljökontor och Länsstyrelsen är helt oräknad. Samma gäller för Älvsborgs Kommunförbunds handläggares medverkan i arbetsgruppen. Det bör dock vara riktigt att låta all denna arbetstid vara oräknad eftersom det för dessa medverkande handlat om att utföra sysslor inom områden som ingår i deras ordinarie arbetsuppgifter på respektive arbetsplats.
 

I tabellen står cirkakostnader angivet för de flesta posterna. Orsaken till det är att Älvsborgs Kommunförbunds ordinarie kostnadsslag använts för redovisningen av projektets pengar. Dessa kostnadsslag stämmer inte med ovanstående poster. Det har här inte bedömts som meningsfullt att gå igenom varje enskild utgift och föra den till rätt rad i tabellen, därför är siffrorna inte exakta.
 

Utanför projektets budget har några utbildningsdagar hanterats (miljöstörande ämnen i rivningsavfall och miljöanpassad upphandling). Dessa har ordnats till självkostnadspris för deltagarna och redovisats inom Älvsborgs Kommunförbunds ordinarie kurskonto.

Projektet har arbetat efter två verksamhetsplaner, den första för tiden 1993-07-01 - 1994-06-30, den andra för tiden 1994-07-01 - 1995-12-31.

Uppdelningen på två verksamhetsplaner beror på att Kemikalieprojekt Älvsborg från början bara var planerat att pågå under ett år. Ganska snart stod det dock klart att det fanns många angelägna uppgifter som inte kunde hinnas med på så kort tid, huvudmännen beslöt därför att skjuta till pengar för ytterligare ett och ett halvt år.

Verksamhetsplanerna har utarbetats av arbetsgruppen i samråd med miljökontoren och Länsstyrelsens miljö- och planenhet, och därefter fastställts av ledningsgruppen.
 

Här redovisas översikter över de delprojekt som ingick i respektive verksamhetsplan.
 
 
 

Första verksamhetsplanen juli 1993 - juni 1994
Planerade delprojekt	Vad gjordes
HANDELN (Dels utbud d.v.s. "Miljövänlig handel" dels systemtillsyn)
Dagligvaruhandelns utbud	Samråd med handeln och Naturskyddsföreningen, resulterade i skriften Miljön Säljer som färdigställdes mot slutet av perioden.
Färghandel, utbud och systemtillsyn	Inte genomfört denna period, se nästa VP
Dagligvaruhandeln, systemtillsyn	Inte genomfört
UTBYTESFRÅGOR (ingår också i andra delprojekt)
Övergripande information om utbytesregeln (till industri, offentlig verksamhet och handel)	Skrivelser utarbetade och distribuerade till dels tillverkare av kemiska produkter, dels användare (industrier) av kemiska produkter i länet.
Motorbränslen	Inte genomfört denna period, se nästa VP
Biltvätt	Inte genomfört denna period, se nästa VP
Eldningsolja	En skrivelse med uppmaning att övergå till lågsvavlig eldningsolja utarbetades och distribuerades i mars 1994 till alla kända företag som använde olja med högre svavelhalt. Skrivelsen gick också till kommunerna som upplystes om möjligheten att införa lokala bestämmelser om högsta svavelhalt.
ANVÄNDARE (upphandling, information, tillsyn, försiktighetsmått)
Offentliga verksamheter. Upphandling och kemval	Ett förslag till principbeslut om miljöanpassad upphandling utarbetades och tillställdes samtliga kommuner, Länsstyrelsen och landstinget med en uppmaning att ta ökade miljöhänsyn i upphandlingen. En utbildningsdag för inköpare anordnades i mars 1994, nära 30 personer från kommuner, länsstyrelse och landsting deltog.  Bland länets 19 kommuner var läget i maj 1995 följande beträffande beslut om att miljöanpassa upphandlingen: 7 hade antagit Kemikalieprojekt Älvsborgs förslag till riktlinjer. 3 hade kommunala beslut med antagande av eller förslag på alternativa riktlinjer. 6 hade beslut på gång, eller skulle snart börja arbeta med frågan.
	Från en kommun saknades uppgift. I en kommun hade inget hänt. I en kommun bedömdes miljöanpassningen av upphandlingen fungera bra ändå, man ansåg ej nytt beslut behövligt (denna kommun har ett äldre beslut).  Landstinget antog i juni 1995 ett miljöprogram, där upphandlingsfrågorna gavs stor vikt. Länsstyrelsen tillämpar, utan att ha fattat något formellt beslut, miljöanpassad upphandling i huvudsak enligt Kemikalieprojekt Älvsborgs riktlinjer.
Industrier o.dyl - systemtillsyn/ försiktighetsmått	Inte genomfört denna period, se nästa VP
Allmänhet. Information om kemval	Inte genomfört
KONKRET TILLSYN
Handel med bekämpningsmedel	En samordnad tillsynskampanj genomfördes juni - september 1993, sammanlagt besöktes 406 försäljningsställen. En tredjedel av dessa befanns sälja förbjudna produkter. En särskild rapport har skrivits om detta delprojekt.
Träskyddsbehandlat virke	En samordnad tillsynskampanj genomfördes juni - september 1993, sammanlagt besöktes 91 försäljningsställen och 8 impregneringsverk. Tre fjärdedelar av försäljningsställena sålde felaktigt eller omärkt impregnerat virke, hälften av impregnerarna fick anmärkning för bristfällig märkning, ingen impregnerare fick anmärkning för hanteringen. En särskild rapport har skrivits om detta delprojekt.
Vissa klororganiska ämnen	En samordnad tillsynskampanj genomfördes oktober - november 1993, sammanlagt besöktes 320 försäljningsställen. En fjärdedel av butikerna sålde förbjudna produkter. En särskild rapport har skrivits om detta delprojekt.
Antifoulingprodukter	En samordnad tillsynskampanj genomfördes mars - april 1994, sammanlagt besöktes 69 försäljningsställen. Drygt hälften av butikerna sålde förbjudna AFP (= antifoulingprodukter, d.v.s. påväxthindrande båtbottenfärger). En särskild rapport har skrivits om detta delprojekt.
AVFALLSFRÅGOR
Rivningsavfall	Arbetet med att ta fram en skrift med hanteringsrutiner påbörjat, se vidare nästa VP.
Fotokemikalier	Ett informationsmaterial utarbetades och distribuerades hösten 1994 till miljökontoren för användning i kontakter med verksamheter som bedriver fotografisk verksamhet.

 
 
 
 

Andra verksamhetsplanen juli 1994 - december 1995
Planerade delprojekt	Vad gjordes
HANDELN (Dels utbud d.v.s. "Miljövänlig handel" dels systemtillsyn)
Dagligvaruhandelns utbud, uppföljning o nya insatser	Miljön Säljer distribuerades av miljökontoren i början av perioden till samtliga dagligvarubutiker i länet. En halv dags kostnadsfri utbildning arrangerades på tre olika orter i länet, sammanlagt deltog drygt 80 handlare och butiksanställda.. För utbildningen anlitades EKO EKO AB.
Färghandel, utbud och systemtillsyn	En samordnad tillsynskampanj genomfördes juni - september 1995, sammanlagt besöktes 24 färghandlar. En tredjedel av butikerna sålde otillåtna produkter såsom utgångna bekämpningsmedel, nära tre fjärdedelar sålde livsfarliga eller mycket farliga produkter utan de tillstånd som fordras för detta. En särskild rapport har skrivits om detta delprojekt.
Biltillbehörshandel, utbud och   systemtillsyn	En samordnad tillsynskampanj genomfördes i princip maj - juni 1995. D.v.s. en handledning utarbetades och distribuerades till miljökontoren, med avsikt att den skulle användas under nämnda tid. Då endast ett fåtal kommuner genomförde arbetet under denna tid, så har det inte varit meningsfullt att sammanställa någon särskild rapport om detta delprojekt.
UTBYTESFRÅGOR (ingår också i andra delprojekt)
Uppföljning av information om Utbytesregeln, främst på industrier o.dyl.	En ny skrivelse utarbetad och distribuerad till samtliga lokalvårdsföretag i länet. Uppföljning på industrier bestod främst i att dessa frågor ingick i Handledning för kemikalietillsyn... se nedan under Användare.
Motorbränslen	Avsikten här var att ta fram ett bakgrundsmaterial med en lägesbeskrivning, för att sedan avgöra om det fanns behov av särskilda insatser på detta område i Älvsborgs län. Ett första utkast till bakgrundsmaterialet förelåg i augusti 1995.
Biltvätt, information och uppföljning	Ett bakgrunds- och informationsmaterial togs fram i augusti 1994 och distribuerades till miljökontoren för att användas vid information och uppmaningar till biltvättarna att övergå till mindre miljöbelastande medel. Någon rapportering eller gemensam utvärdering av resultatet har inte genomförts.
Flamskyddsmedel	Avsikten här var att ta fram ett bakgrundsmaterial, som underlag för miljökontorens och Länsstyrelsens arbete att verka för utbyte av farliga produkter mot mindre farliga. Ett i det närmaste färdigt utkast förelåg i augusti 1995, under hösten granskades detta av bl.a företrädare för räddningstjänsten. En definitiv version väntas komma under våren/sommaren 1996.
Blypigment (m.fl. tungmetaller) i rostskyddsfärger	Ett bakgrunds- och informationsmaterial togs fram i februari 1995 och distribuerades till miljökontoren för att användas vid information till färghandlar och användare av rostskyddsfärger.
Eldningsolja, uppföljning	Uppföljning skedde genom att Länsstyrelsen sammanställde aktuella uppgifter om förbrukning av högsvavlig olja. Dessvärre visade denna sammanställning en fortsatt ökning för tredje året i rad. Detta redovisades i projektets nyhetsblad Byt Ut nr 9 november 1995. Tre kommuner i länet har dock infört lokala bestämmelser om högsta svavelhalt.
ANVÄNDARE (upphandling, information, tillsyn, försiktighetsmått)
Offentliga verksamheter. Upphandling och kemval. Uppföljning -   - vidareutveckling.	Se också föregående VP. Hösten 1994 erbjöds kommunerna att köpa Miljöanpassad offentlig upphandling, Älvsborgsupplagan d.v.s. den av Kommunförbundet Västernorrland framtagna pärmen kompletterad med några egna sidor från Kemikalieprojekt Älvsborg (färdigställda i april 1995). De flesta eller alla kommuner skaffade åtminstone ett ex. var.
Upphandling hos andra än kommuner, landstinget och Länsstyrelsen	I september 1995 gick ett förslag om att anta principbeslut om miljöanpassad upphandling ut till övriga offentliga verksamheter i länet, samt till de ca 60 största företagen i länet. Samtidigt bjöds in till en kursdag i miljöanpassad upphandling., som hölls i november 1995 med deltagare både från offentliga verksamheter och företag.
Industrier o.dyl - systemtillsyn/försiktighetsmått	I februari 1995 färdigställdes Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter. Handledningen distribuerades till miljökontoren som ett verktyg i den löpande tillsynen, någon tidsmässigt samordnad tillsynskampanj i länet när handledningen används avsågs ej.
Oljor och kemikalier i cisterner och tankar	Innefattas i ovannämnda Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter
Skolornas kemikaliehantering	En handledning för hur kemikalietillsyn kan bedrivas på skolor, avseende inte bara kemiundervisning utan också verkstadsmekanik och andra praktiska utbildningar har planerats. Blir klar juni 1996.
Allmänhet. Information om kemval	Inte genomfört.
KONKRET TILLSYN
Kvicksilverförbuden	En samordnad tillsynskampanj genomfördes april - maj 1995. Endast några få kommuner deltog dock i någon större omfattning, varför någon rapport inte har skrivits. Besök på 34 försäljningsställen, serviceföretag m.m. har dock rapporterats. Endast få fall av påträffade otillåtna produkter.  Se vidare Kampanjen "Kvicksilverfritt Älvsborg" nedan.
Handel med livsfarliga och mycket farliga produkter	Inte genomfört. Ett utkast till handledning har utarbetats och beräknas bli färdigställd och distribuerad till miljökontoren för tidsmässigt icke samordnad tillsyn under sommaren 1996. Resultatet av färghandelskampanjen, se ovan, visade att denna tillsyn är angelägen.
Märkning av förpackningar	Inte genomfört. En inspektionshandledning blir klar juni 1996.
AVFALLSFRÅGOR
Rivningsavfall	Informationsskriften Minskad miljöstörning från Bygg- och rivningsavfall, hanteringsrutiner, 43 s. färdigställdes i januari 1995 och distribuerades till flera mottagare i varje kommun (miljökontor, byggnadsnämnder, fastighetskontor m.m.) och presenterades också på ett seminarium i Borås i mars 1995 då kommuner, fastighetsföretag m.fl. var inbjudna. På det välbesökta seminariet med-verkade några av landets främsta experter på området. I informationsskriften ges bakgrunder och anvisningar för hur man bör gå till väga, där ges också exempel på hur kommunerna kan verka för att säkerställa att miljöstörande material separeras vid rivningar och ombyggnader.
	I vilken mån kommunerna infört sådana rutiner har ännu inte följts upp.
Elektronikskrot	En informationsskrift med råd till kommunerna om lämpligt förfarande färdigställdes och distribuerades i juni 1995.

 
 KAMPANJEN "KVICKSILVERFRITT ÄLVSBORG".

Utanför verksamhetsplanen beslöt arbetsgruppen i maj 1995 att ansöka om bidrag från Naturvårdsverket för en kvicksilverinsamling i länet. Naturvårdsverket hade 8 miljoner kr att fördela till projekt för att samla in kvicksilver som finns spritt ute i samhället. Arbetsgruppen bedömde att Kemikalieprojekt Älvsborg genom delprojekten Rivningsavfall och Kvicksilverförbuden hade så goda kunskaper i ämnet att det fanns förutsättningar att organisera en effektiv insamling i länet. En ansökan om 800 000 kr formulerades och lämnades in. Denna beviljades i september, och "Kvicksilverfritt Älvsborg" som kampanjen kom att kallas blev det av de bidragsbeviljade projekten i landet som med bred marginal fick det största bidraget. Verksamheten kom i gång i november, och avslutades i maj 1996. Eftersom kampanjtiden räcker längre än Kemikalieprojekt Älvsborgs ordinarie tid bestämdes redan från början att Länsstyrelsen skulle stå som huvudman för "Kvicksilverfritt Älvsborg", Kemikalieprojekt Älvsborg svarade dock för projektledningen fram till årsskiftet 95/96. Kvicksilverfritt Älvsborg kommer att redovisas genom en särskild slutrapport. Här kan ändå nämnas att kampanjen varit effektiv och framgångsrik, målsättningen på 500 kg insamlat kvicksilver har överskridits med drygt 100 kg.
 
 
 
 

Följande har gjorts för att utvärdera projektet.

På Kemikalieprojekt Älvsborgs avslutningsseminarium 5 december 1995 redovisades miljökontorens och Länsstyrelsens uppfattningar om projektet. Redovisningen gick till så att miljökontoren innan seminariet i tre grupper hade diskuterat projektet, utifrån en mall med förslag på frågeställningar från projektledaren, en fjärde grupp utgjordes av Länsstyrelsen. En representant för varje grupp redovisade sedan på seminariet vad man kommit fram till.

På seminariet redovisade också Kemikalieinspektionen sin bedömning av projektet.

Arbetsgruppen har utifrån ovanstående och sin egen bedömning gjort en sammanfattande utvärdering av projektet.

Här refereras först kortfattat vad som framkom på seminariet den 5 december. Därefter följer arbetsgruppens utvärdering.
 
 

Redovisningarna på avslutningsseminariet
 

Miljökontoren, indelade i tre grupper: Sjuhäradsgruppen (S), Mellersta (M) och Dalsland (D), framförde bl.a. följande:

- Projektet har varit bra för kemikalietillsynen, bra arbetsformer, effektivisering (S)
 
- Konkret och bra projekt, har inneburit att vi jobbat med saker som vi annars inte skulle orkat/hunnit göra (M)
 
- Samordningen i länet har inneburit resursbesparingar, fr.a. med tanke på de tidsödande förberedelserna för ett projekt (S)
 
- Bra med samverkan i länet, lätt att resonera med kollegor, de har ju samma frågor aktuella (D)
 
- Organisationen har fungerat bra. Men i framtiden bör liknande projekt förankras starkare politiskt i kommunerna, så de resurssvagare miljökontoren får möjlighet att medverka i högre grad (S)
 
- Organisationen har varit bra, också avvägningen mellan det som skötts av miljökontoren och de delprojekt som enbart handhafts av arbetsgruppen. Dock bör alla delprojekt gå via miljökontoren, för att ge större delaktighet, och för att få bättre kontakter med de företag som berörs (D)
 
- Samverkan mellan miljökontoren och Länsstyrelsen har inneburit större slagkraft (M)
 
- Motparter/tillsynsobjekt etc. har uppskattat arbetssättet (S)

- Också bra med samverkan i länet ur rättvisesynpunkt för tillsynsobjekten, de får relativt lika behandling oavsett kommuntillhörighet (D)

- Inga invändningar mot projektets uppläggning eller prioriteringar, alla kommuner har fått påverka verksamhetsplanen (S)

- Möjligen skulle mer krut kunnat läggas på sammanställningar, tydligare produktionsmål och mätbara mål för att ytterligare visa på nyttan av arbetet. Det ökar också möjligheterna att föra ut resultat av arbetet i media (S)

- Arbetsgruppen har producerat bra material (M)

- Handledningarna och stödet i övrigt från projektledningen har varit bra (S)

- Handledningarna har under hela projektet varit bra till både struktur och innehåll. Dock har de, och de informationsblad som utarbetats, inte alltid börjat från en nollnivå, kunskapsmässigt sätt. De grundläggade motiven för varje delprojekt har heller inte alltid redovisats, utan det har förutsatts att man förstått problematiken kring delprojektens nödvändighet (D)

- Alla kommuner har inte hunnit med att jobba lika mycket med alla delprojekt. Det gick bättre i början. Förutsättningarna varierar mycket mellan kommunerna. Kanske gick det bättre i början för att projektet då var nytt, och man en tid gärna lade andra arbetsuppgifter åt sidan (S)

- I början var det många lätt genomförbara delprojekt i högt tempo, mot slutet var de mer arbetskrävande och svåra att genomföra (D)

- Inga delprojekt var onödiga. Några har dock i en del kommuner lågprioriterats av olika lokala skäl, ibland har man heller inte haft tid. Bättre med för många delprojekt än för få, även om det kan ge upphov till stress eller dåligt samvete (D)

- Det har varit många delprojekt. Alla har inte hunnit med allt. Men de man inte hunnit med kan man ev. jobba med senare. Bra att få ha prövat på många områden inom kemikaliearbetet (M)

- De faktiska resultaten av minskade kemikalierisker i länet är svåra att kvantifiera. Dock har bl.a följande uppnåtts: Stora mängder gamla gifter (bekämpningsmedel) insamlade bland butiker, handelsträdgårdar m.m. Rivningsavfallsarbetet har kommit igång. Miljövänlig handel ökar, en viss del, om än liten, kan säkert tillskrivas projektet. Beslut om förbud mot högsvavlig olja har tagits i tre kommuner. En generell kunskapsökning har skett hos målgrupperna genom tillsynsbesök och informationsmaterial (S)

- Faktiska resultat har ibland varit mycket påtagliga, t.ex. beträffande antifoulingprodukter där många lagbrott uppmärksammats. Policybesluten om miljöanpassad upphandling är också ett konkret resultat. Projektet har också inneburit ökade kunskaper hos oss och våra tillsynsobjekt, vi har också kommit i kontakt med många nya tillsynsobjekt (D).

- För framtiden: Upphandlingsfrågor är ett område där mer kan göras, och där det behövs stöd. Arbetet bör i övrigt fortsätta i samma stil med att nosa upp tillsyns- och informationsprojekt som ligger i tiden. Arbetet bör dock breddas utöver rena kemikaliefrågor (D).

- För ett framtida kemikaliearbete bör man prioritera de mest miljöstörande kemikalierna, och koppla arbetet mot STRAM (S)
 
 

Länsstyrelsen framförde bl.a. att man haft en annan roll än miljökontoren som verkställt de flesta delprojekten. Länsstyrelsen har mest medverkat med att ta fram material. För Länsstyrelsen har projektarbetet inneburit att kompetensen breddats.
 

Kemikalieinspektionen framförde bl.a. att Kemikalieprojekt Älvsborg inneburit tillsyn i alla led, tillsyn av hela regelverket, regional samordning och bättre information. Projektet har tagit fram material och skapat förebilder för kemikaliearbetet på andra håll, men också medfört att kemikalietillsynen kommit in i det vardagliga tillsynsarbetet i länet.

Projektet har varit mycket positivt, bra för Kemikalieinspektionen att få del av erfarenheterna.
 
 
 

Arbetsgruppens sammanfattande utvärdering
 

Projektet som arbetsform, organisation m.m.

Deltagarna i projektet har upplevt det som effektivt och meningsfullt. Arbetsformen där arbetsgruppen samordnar och tillhandahåller underlagsmaterial och handledningar har inneburit att långt mer uträttats än om miljökontoren vart och ett skulle arbetat själva med dessa insatser.

Många av de frågor projektet arbetat med skulle knappast alls blivit utförda i länet, om inte denna samverkan skett.
 

Arbetsgruppen har fungerat bra och haft en lämplig sammansättning. Länsstyrelsen och miljökontoren har bidragit med fackkunskaper, kommunförbundet med många bra kontakter samt rutin på att ordna kurser m.m. En stor del av arbetet har utförts av projektledaren, naturligt nog, men de övrigas medverkan har varit lika betydelsefull, dels för att arbetsuppgifter har kunnat fördelas inom gruppen (en projektledare varken hinner med eller kan alla frågor), dels för att gruppen fungerat som ett diskussionsforum. inför uppläggningen av olika delprojekt m.m.
 

Arbetsgruppen har haft relativt mycket samråd med Yrkesinspektionen. Detta har varit värdefullt och nödvändigt. Yrkesinspektionen har liksom Länsstyrelsen och miljökontoren ett regionalt/lokalt tillsynsansvar enligt lagen om kemiska produkter.
 

Ledningsgruppens största betydelse har varit att ge status åt projektet. Det har säkert varit av stort värde att ledningsgruppen haft så tunga företrädare för de i projektet samverkande parterna.
 
 

Omfattning och prioriteringar

Projektet har omfattat en mängd delprojekt. Avvägningen mellan ren tillsyn och mer upplysande och pådrivande insatser har varit rimlig, det är inom kemikalieområdet liksom inom övriga sakområden inom miljö- och hälsoskyddet nödvändigt att använda båda arbetssätten.

Vad som tagits med har varit det som de medverkande kommunerna och Länsstyrelsen själva valt. Sammantaget har den stora mängden delprojekt, särskilt under det sista året, dock inneburit att det blivit lite för stor spridning mellan miljökontorens möjligheter att medverka.
 
 

Handledningar, informationsmaterial m.m.

Som några miljökontor påpekat har en del material varit lite kortfattat vad beträffar bakgrunder och motiv för insatser. Som praktiska handledningar för miljökontorens insatser tycks de ha fungerat väl. Ambitionen har varit att ge mer konkret och kortfattad vägledning, jämfört med vad Naturvårdsverkets Allmänna råd och i viss mån medvad Kemikalieinspektionens Råd och Tips ger.

Det har inte funnits tid, annat än i vissa delar, att testa handledningarna praktiskt innan de distribuerats till de medverkande. I stort sett tycks de ändå som sagt ha fungerat bra, men kunde säkert ha slipats av och effektiviserats ytterligare om det funnits tid till mer "testkörning i fält".
 
 

Mätbara resultat och minskade kemikalierisker till följd av projektet

En svaghet i projektet har varit att det är svårt att bedöma resultatet kvantitativt.

Det går att bedöma hur mycket som gjorts, t.ex. att över 950 inspektioner genomförts och att vid dessa inspektioner regelbrott konstaterats i ett stort antal fall (upp till tre fjärdedelar i ett delprojekt), men det går inte att bedöma riktigt hur mycket bättre det blivit efter det projektet avslutats.

Motsvarande svårigheter att bedöma resultatet gäller också de mer informativa och "uppmuntrande" delarna av projektet. Vi vet t.ex. att de allra flesta kommuner nu tagit beslut om att miljöanpassa upphandlingen, och att ett antal inköpare deltagit i våra utbildningsdagar, men vi har inget mått på vad det inneburit kvantitativt för kommunernas inköp av mindre miljöskadliga alternativ. Inte heller har vi något mått på vilken effekt Miljön Säljer och utbildningen av butikspersonal haft. I samrådsgruppen med representanter för handeln och Naturskyddsföreningen diskuterade vi möjligheten att göra mätningar i några butiker, men lyckades inte genomföra det.
 
 

Uppföljning

Att projektets effekter inte kan kvantifieras innebär naturligtvis inte att de har uteblivit.

Säkert har projektet i många delar haft stor faktisk betydelse för minskade kemikalierisker. Men det är viktigt att detta följs upp genom fortsatt inspektionsverksamhet och fortsatt information och stöd, för att effekterna inte ska sjunka undan. Mycket av denna uppföljning kan ske av varje miljökontor utan särskild samordning, men det är också önskvärt att kunna genomföra gemensamma kampanjer även fortsättningsvis.
 
 

Övrigt

Kemikalieprojekt Älvsborg har också rönt stor uppmärksamhet utanför länet. Kemikalieprojekt har bedrivits och bedrivs också på andra håll, dock inte med den bredd och omfattning som Kemikalieprojekt Älvsborg inneburit. Representanter för projektet har inbjudits och medverkat på arrangemang som ordnats av såväl Kemikalieinspektionen som Naturvårdsverket. Kommuner och länsstyrelser runt om i landet har ofta hört av sig och velat ta del av projektets material. Någon motsvarighet till den av Kemikalieprojekt Älvsborg framtagna Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter har inte funnits i landet, och vi kan i denna del ha gjort en insats av värde för många även utanför länet.
 
 

Slutsatser och rekommendationer om fortsatt samverkan

Kemikalieprojekt Älvsborg har hittat en fungerande och effektiv form för samverkan mellan miljömyndigheterna i länet. Denna erfarenhet bör tas till vara och användas även i framtiden, och då gärna också inom andra delar av miljö- och hälsoskyddet. I Älvsborgs län finns någon form av motsvarighet endast inom livsmedelstillsynen, där ett till två gemensamma tillsynsprojekt brukar bedrivas per år (de utarbetas av en Livsmedelsgrupp under ledning av länsveterinären och med representanter för miljökontoren, även O-län deltar i detta samarbete).
 

Med en sådan samverkan som Kemikalieprojekt Älvsborg inneburit utnyttjas befintliga resurser betydligt bättre, än om var och en arbetar med sitt. I dessa tider när det är svårt att få resursförstärkningar inom den offentliga sektorn blir en sådan samverkan allt mer betydelsefull.
 

Utan en sådan samverkan tenderar skillnaderna i vad som uträttas mellan resursstarka och resurssvaga kommuner/miljökontor i länet att bli alltför stora. Samtidigt är det dock önskvärt att de allra resurssvagaste miljökontoren får ökade resurser, för att samverkan ska kunna ske på en någorlunda jämställd nivå.
 

I framtida samverkansprojekt bör olika insatser redan från början så långt möjligt planeras så de kan utvärderas kvantitativt.