Beställning av material, adresser   För beställning av material som Miljösamverkan gett ut kontakta   Älvsborgs Kommunförbund   Box 151 462 22 Vänersborg tel 0521-27 10 30, fax 0521-197 51  e-post office@p.komforb.se   Kontaktperson Sven-Åke Johansson tel 0521-27 10 02 e-post sven-ake.johansson@p.komforb.se  Det mesta av projektets material finns också på Internet, adress (f.n.): www.alvsborg.lst.se klicka på Natur Miljö - Miljösamverkan 98   Projektledare har varit  Lasse Lind Edsgatan 18 662 30 Åmål tel 0532-714 47 fax 0532-710 44  e-post lasse.lind@mailbox.swipnet.se

 
 
 

Projektet, som först hette Miljösamverkan Älvsborg och fr.o.m. 1998 Miljösamverkan 98 har pågått fr.o.m. november 1996 t.o.m. mars 1999 och benämns här Miljösamverkan.

Miljösamverkan har bedrivits i samarbete mellan miljökontoren i länets⁽¹⁾ kommuner, Älvsborgs kommunförbund, Länsstyrelsen⁽²⁾ och Landstinget i Älvsborg⁽³⁾.

Miljösamverkan har letts av en styrgrupp som svarat för övergripande beslut såsom verksamhetsplaner och budget. En särskilt anlitad projektledare och en arbetsgrupp har svarat för det löpande arbetet som bl.a omfattat att sammanställa handledningar, informationsmaterial och annat underlag för kommunernas miljökontor och kontaktpersoner inom landstinget.
I några delprojekt har motsvarande uppgifter utförts av särskilda projektledare och arbetsgrupper.

De delprojekt som Miljösamverkan arbetat med har rört miljöskydds-, kemikalie- och hälsoskyddsfrågor. Inriktningen har i en del fall varit stöd till myndighetstillsyn, i andra har det mer handlat om informativa och pådrivande insatser.

Utvärderingen har visat att projektarbetet varit effektivt och uppskattat av deltagarna.

En fortsatt Miljösamverkan omfattande hela Västra Götalands län är önskvärd.

Rapporten har sammanställts av projektledare Lasse Lind i samråd med Miljösamverkans arbetsgrupp.
 
 

Miljösamverkan kan sägas vara en fortsättning och utvidgning av Kemikalieprojekt Älvsborg som pågick i två och ett halvt år 1993 - 1995. Kemikalieprojektet startades för att få igång arbetet på ett delvis försummat område, men blev samtidigt ett nytt och effektivt sätt för samverkan som man i utvärderingen av projektet konstaterade borde kunna användas också för andra miljöfrågor än kemikalieanknutna. Se vidare slutrapporten från Kemikalieprojekt Älvsborg⁽⁴⁾

Huvudmännen för Kemikalieprojekt Älvsborg, d.v.s. Länsstyrelsen och Älvsborgs Kommunförbund, beslutade därför om ett fortsatt projektsamarbete samtidigt som en tredje finansiär och huvudman, Landstinget i Älvsborg, trädde till.

I verksamhetsplanen togs nu förutom kemikaliefrågor också in andra miljöfrågor och även hälsoskyddsfrågor.
 

Personnamn som anges i schemat är de som gällt under större delen av Miljösamverkan 98. Under Miljösamverkan Älvsborg och i början av Miljösamverkan 98 var det delvis andra namn⁽⁵⁾.
 

Miljösamverkan har bedrivits i samarbete mellan miljökontoren i länets kommuner, Älvsborgs kommunförbund, Länsstyrelsen och Landstinget i Älvsborg.
Länsstyrelsen, Älvsborgs Kommunförbund och Landstinget har varit huvudmän och finansierat projektet.

Projektets ledning har utgjorts av en styrgrupp som svarat för fastställande av verksamhetsplan och andra övergripande beslut, och en arbetsgrupp som lett och samordnat det löpande arbetet. Sammankallande i arbetsgruppen har varit projektledare Lasse Lind.

Arbetsgruppen har träffats 18 gånger, styrgruppen har haft 5 sammanträden, därtill hölls inför projektstarten ett gemensamt möte med styr-och arbetsgrupperna. Styrgruppens sammanträden finns redovisade i protokoll, arbetsgruppens i mötesanteckningar.

Arbetsgruppen har på sina möten gått igenom aktuella delprojekt och förberett nya, allt grundat på de verksamhetsplaner som styrgruppen fastställt. Projektledaren, som arbetat motsvarande en knapp halvtid med projektet, har med hjälp av övriga i gruppen tagit fram underlagsmaterial för delprojekten, men i flera fall har detta arbete också utförts av personer utanför arbetsgruppen.

Det mesta arbetet i fält, i form av inspektioner och kontakter med olika verksamheter, har utförts av kommunernas miljökontor. På varje miljökontor har funnits en kontaktperson. Utöver kontaktpersonen har i flera kommuner också andra inspektörer medverkat i olika delprojekt. Också inom landstingets verksamheter har kontaktpersoner funnits på ett antal enheter/verksamheter och de har i några fall också direkt medverkat i delprojekt.

Älvsborgs Kommunförbund har svarat för kansli- och ekonomifunktionerna i projektet.
 
 

Nedan ges en preliminär översikt över Miljösamverkans ekonomi.

En slutlig sammanställning får senare göras av Älvsborgs Kommunförbund som administrerar projektets ekonomi. Orsakerna är följande:

• Utgifterna jan-mars 1999 är inte helt klara utan har här delvis uppskattats. Det gäller alla posterna men särskilt PCB-Fria fogar där ännu ingen utbetalning gjorts men kommer att ske.april/maj.
• Även i övrigt är, utom vad beträffar ersättning till projektledaren, utgifterna nu bara ungefärligt angivna. Det beror på att det nu inte funnits tid till detaljgranskning av Älvsborgs Kommunförbunds ekonomirapporter.
• Här har också helt bortsetts från självfinansierade kurser, d.v.s. utgifter och inkomster tar ut varandra.
• Det har också bortsetts från det som betalades ut till ÄFAB för kursdagar i vedeldningsprojektet, eftersom Länsförsäkringar sponsrat detta och senare ersatt Älvsborgs Kommunförbund med samma belopp.

Projektet har arbetat efter två verksamhetsplaner fastställda av styrgruppen, den första avseende Miljösamverkan Älvsborg nov 1996 t.o.m. 1997, den andra avseende Miljösamverkan 98 för tiden därefter.

De delprojekt som ingått har i stort sett varit desamma i de båda verksamhetsplanerna, vilket framgår av nedanstående tabell.
Efter tabellen redovisas vad som gjorts i delprojekten, i den ordningsföljd som gällt i verksamhetsplanen för Miljösamverkan 98.

Inget arbete har hunnits med i Miljösamverkan Älvsborgs delprojekt under prioritet 3, förutom mycket kortfattad information i ett par fall till miljökontoren om vad som gjorts på dessa områden i några kommuner.
 

DELPROJEKT
Miljösamverkan Älvsborg	Miljösamverkan 98
Prioritet 1 Dessa delprojekt ska genomföras:
Inomhusmiljö	1. Inomhusmiljö
Miljöanpassad upphandling	2. Miljöanpassad upphandling
BDT-avlopp	3. BDT-avlopp
Prioritet 2 Dessa delprojekt ska så långt möjligt också genomföras:
Rivningsavfall och PCB i byggnader	4. PCB-Fria fogar
Handledning för kemikalietillsyn	5. Handledning för kemikalietillsyn
	6. Information och samverkan i storlänet
	7. Fördjupad kvicksilverspaning
	Följande har i huvudsak avslutats 1997 men en del avslutande och upföljande insatser kommer att genomföras 1998
Biltvätt	8. Biltvätt
Information om vedeldning	9. Vedeldning
Flamskyddsmedel	10. Flamskyddsmedel
Plastadditiv	11. Plastadditiv
Prioritet 3 Delprojekt som det i viss mån eller under vissa förutsättningar bör kunna arbetas med:
Elektronikavfall
Blyhagel
Dagvatten
Informationsutbyte
Störande fritidsaktiviteter
Hårvårdsprodukter

 
 

Delprojekt	Vad gjordes
	Här beskrivs mycket kortfattat vad som gjorts och i några fall planerade insatser som inte hunnits med.   Ytterligare uppgifter om vad som gjorts av miljökontoren i en del delprojekt finns i redovisningen av enkäten i avsnittet Utvärdering nedan.
1. Inomhusmiljö	Checklista för inspektion av skolor o dagis hösten -97. Samråd med Yrkesinspektionen om tillsyn på skolor och förskolor. Kurs i att undersöka innemiljö hösten -97 på SP. Enkät om kommunernas tillsyn på skolor o dagis hösten -98. En omfattande handledning för arbetet med inomhusmiljöfrågor har tagits fram och kom ut i en preliminär utgåva januari 1999, en slutlig utgåva trycks strax efter projektavslutningen.
2. Miljöanpassad upphandling (MAU)	Information på hemsidan om hjälpmedel för MAU. Kurs hösten -97 för inköpare. Seminariedag MAU av livsmedel hösten -98. Vägledning för utvärdering av MAU har inte hunnits med
3. BDT-avlopp	Sammanställning av alternativ för BDT-avlopp till miljökontoren mars -98. Artikel i Rent Ut 5. En slutrapport mars -99.
4. PCB-Fria fogar	Inventering av byggnader som de flesta miljökontor medverkat i, samtidigt som metodutveckling av sanering pågått. Slutrapport kommer under våren -99. Särskilt anlitad projektledare: Per-Ola Johannesson Lerum, som haft stöd av en arbetsgrupp med representanter för Miljösamverkan 98, Länsstyrelsen och SP.  PCB-Fria Fogar har fått stöd från "Kretsloppsmiljarden" och redovisas i en egen slutrapport under våren 1999.
5. Handledning för kemikalietillsyn	Revidering av handledningen från -95 som planerats har inte hunnits med. Synpunkter inför revidering efterfrågades under -98, ett fåtal inkom.
6. Information och samverkan i storlänet	Information har lämnats bl.a genom nyhetsbladet Rent Ut (6 nr, det sista kommer ut i samband med projektavslutningen), på Miljösamverkans hemsida på Älvsborgsservern och genom projektledarens medverkan på informationsmöten för miljökontoren i Mariestad, Vänersborg och Göteborg. Projektledaren samt medlemmar i arbetsgruppen och styrgruppen har på olika sätt deltagit i diskussioner och förberedelser för en eventuell kommande miljösamverkan för hela Västra Götalands län. Bl.a. har projektledaren hållit i en enkät till miljöcheferna samt utifrån de diskussioner som förts sammanställt förslag till projektbeskrivning m.m. för "Miljösamverkan Västra Götaland".
7. Fördjupad kvicksilverspaning	En ansökan om bidrag lämnades in till Naturvårdsverket för att kunna genomföra ytterligare spaning efter kvicksilver som en fortsättning på det framgångsrika projektet Kvicksilverfritt Älvsborg som genomfördes 1995-96 i anknytning till Kemikalieprojekt Älvsborg. Bidrag erhölls dock inte och därför har inget gjorts i detta delprojekt.
8. Biltvätt	En policy "Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt i Älvsborgs län" togs fram 1997, och 1998 gjordes en informationsfolder som miljökontoren distribuerar till fordonstvättar och företag med mycket fordon att tvätta (exempelvis åkerier). Underlag för information till allmänheten om biltvätt utgående från en förlaga från Lerums miljökontor har distribuerats till miljökontoren januari -99. Policyns bilaga om egenkontroll på fordonstvättar har reviderats 1999.
9. Vedeldning	Detta projekt har omfattat två delar. Del 1: 1997-98 hölls kursdagar för fackfolk och informationskvällar för allmänheten på ett flertal orter, och en folder togs fram som via sotarna delas ut till vedeldare. Del 1 genomfördes i samverkan mellan Miljösamverkan Älvsborg, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Kommunförbundet Göteborgs och Bohus län och Länsförsäkringar (som betalade kursdagarna och informationsmötena). I del 2 har 1998 ett förslag till vedeldningspolicy arbetats fram. Förslaget innehåller också en utförlig bakgrundsbeskrivning och faktasamling om vedeldning och miljö- och hälsoskydd. Del 2 har omfattat hela det nya länet och genomförts i samverkan med de nyssnämnda (exklusive Länsförsäkringar) samt Energikontoret Väst. Arbetet har bedrivits i en särskild arbetsgrupp med Börje Ahlqvist, Lilla Edets kommun, som projektledare.
10. Flamskyddsmedel	En skrift "Flamskyddsmedel Brandskydd och miljöpåverkan" togs fram av en särskild arbetsgrupp med representanter för Länsstyrelsen och räddningstjänster och miljökontor i Borås och Marks kommuner. Skriften ger fakta i ämnet och är avsedd som underlag för varje kommun att upprätta en egen policy för undvikande av farliga flamskyddsmedel. Den distribuerades vid årsskiftet 1997/98 till miljökontoren.i länet och till Räddningsverket m.fl.
11. Plastadditiv	En tillsynskampanj på länets termoplastindustrier avseende förekomst av plastadditiv har genomförts, huvudsakligen under 1997. Till stöd för miljökontoren togs en handledning inklusive en utförlig faktabilaga om additiv fram. Flertalet kommuner deltog. En särskild rapport har skrivits för detta delprojekt.

 

Resultat av enkät, med kommentarer

En enkät gjordes till projektets kontaktpersoner 26 februari - 15 mars 1999.

Sammanlagt har 18 svar inkommit varav 15 från de 19 miljökontoren i f.d. Älvsborgs län, två från Landstinget och ett från Länsstyrelsen. Alla har inte svarat på alla frågor.

Här redovisas först en sammanfattning i siffror och diagram av svaren. På varje fråga kunde man avge ett omdöme från 1 till 5 där 1 betydde nej/dåligt och 5 ja/mycket bra.

Därefter redovisas frågorna i enkäten. I anslutning till varje fråga fanns möjlighet att ge en kommentar, vissa frågor var dessutom försedda med detaljfrågor som skulle besvaras med ord.

Här ges, efter tankstreck, exempel på de kommentarer och svar som lämnats, inte alltid exakt citerade, samt projektledarens kommentar.

A Allmänt om projektarbetet

A1. Har ni fått tillräcklig information fortlöpande om vad som händer?
- E-posten har effektiviserat denna del.

Projektledarens kommentar: Vi har tydligen lyckats väl med att informera kontaktpersonerna. Alla har svarat på frågan och nästan alla har gett höga betyg.
 

A2. Har Rent Ut varit av intresse?
- Bra och lättfattlig information. Korta men kärnfulla sammanfattningar om vad som händer inom de olika projekten.

Projektledarens kommentar: Rent Ut har uppenbarligen varit uppskattad. Alla har svarat på frågan och nästan alla har gett höga betyg.
 

A3. Har informationen på hemsidan (www.alvsborg.lst.se klicka på Natur/miljö - Miljösamverkan 98) varit av intresse?
- Inte hunnit med använda. - Bra att hänvisa till vid frågor rörande projektet. - Mer material hade kunnat läggas ut. - Mycket bra och lätthittad information.

Projektledarens kommentar: Den fråga där svaren kanske varierat mest. Några har inte använt hemsidan alls, medan andra önskat sig ännu mer material. Det speglar förmodligen den varierande vana att använda Internet som förekommer, en del har heller inte haft tillgång till Internet förrän alldeles på sistone. Jag instämmer i att det är praktiskt att kunna hänvisa till hemsidan när utomstående hör av sig och vill ha information eller material. Det har sparat tid, och uppskattats av dem som hört av sig.
 

A4. Har frågor, förslag och synpunkter som ni framfört hanterats på ett bra sätt?
- I stort har synpunkter beaktats.

Projektledarens kommentar: De flesta har svarat och gett bra betyg.
 

A5. Har det varit möjligt att inrymma projektarbetet i ert ordinarie arbete?
- Har varierat, inte alltid hunnit vara med så mycket som vi önskat (flera svar med samma innebörd). - Ja, fast projekten har kanske gjort tillsynen mer fokuserad på vissa delar av verksamheten. - Det är på det här sättet vi ska arbeta. Projektarbetet tar visserligen tid men å andra sidan får vi mycket igen.

Projektledarens kommentar: Några (få) kommuner har överlag haft ett lågt deltagande i projektarbetet och har heller inte svarat på enkäten. De skulle nog svarat ett mer bestämt nej på den här frågan.
 

A6. Sammanfattande omdöme om Miljösamverkan Älvsborg - Miljösamverkan 98

A6a. Särskilt bra i projekten
- Projekthandledningar, kunskapssammanställningar och checklistor (har framhållits i 6 svar)
- Även om vi inte alltid använt checklistorna har de varit bra underlag för våra egna versioner.
- Breda nätverk. - Projektsamordnare och kommunal medverkan. - Unikt att kunna jobba så många kommuner ihop, bra projektledare. - Bra med samtidighet över kommungränserna.
- Förslagen till policy om vedeldning, handledningen om inomhusmiljö samt PCB-projektet är mycket bra. - Miljösamverkan har fr.a. varit bra på att förankra uppgiften och få med sig kommunerna i de olika delprojekten.

A6b. Särskilt dåligt i projekten
- Hade önskat mer marknadsföring och seminarier och kurser. - Svårt att hinna med allt.
- På slutet har det varit många "tunga" ärenden av policykaraktär. Kortare mer rena tillsynsprojekt bör ej försvinna. - Tidsplanen känns pressande ibland, men detta är ju nödvändigt för att få samordning. - För vårt kontor lite högt tempo. Går ut över uppföljning.
- Synd att det inte blev så mycket av BDT-projektet.

Projektledarens kommentar: Synpunkterna är i stort desamma som framfördes i utvärderingen av Kemikalieprojekt Älvsborg . Antalet svar är högt liksom betyget.
Ett bra påpekande tycker jag är att man uppskattar checklistorna som underlag för egna dito. En sådan egen bearbetning gör nog ofta att man blir mer förtrogen med frågorna, och kanske gör ett bättre jobb när checklistorna används, än om man endast använder de färdiga underlag som "serveras".
 

B Frågor om olika delprojekt

B1. Inomhusmiljö
- Dålig samordning med Yrkesinspektionen

B1a. Synpunkter på handledningen
- Mycket bra (3 svar). - Mycket innehållsrik.

Projektledarens kommentar: Relativt många har svarat och gett ett högt betyg. Handledningen tycks uppskattad, men ännu har naturligtvis inte många hunnit använda den ordentligt. Vårt samråd med Yrkesinspektionen har varit positivt, sedan blev det ändå litet missar i informationen från Yrkesinspektionen till några miljökontor, det är väl sådant som händer.
 

B2. Miljöanpassad upphandling, MAU

B2a. Är MAU väl etablerat hos er, eller återstår mycket att göra?
- En hel del återstår att göra, ej etablerat ute i de olika verksamheterna (5 stycken snarlika svar). - Fungerar hyfsat, men återstår en del att göra (2 snarlika svar) - Väl etablerat, men uppföljning/statistik svag (2 svar). - Ser fram mot vägledning för utvärdering.

Projektledarens kommentar: Bara hälften har svarat på frågan, och betyget var väl godkänt om än inte så högt. Uppenbarligen återstår mycket att göra, både ute i verksamheterna, och för en eventuell fortsatt miljösamverkan med att ge vägledning och annat stöd.
 

B3. BDT-avlopp
- Bra, men gav inga nya alternativ. - Svårt ge omdöme, bra sammanfattande sammanställning av nuläget. Broschyr till allmänheten om olika alternativ bör göras. - Sammanställningen gav inte så mycket, men vi ser fram mot rapporten. - Tråkigt att detta inte gav mer. Hade varit ett bra stöd när vi mer och mer börjar kretsloppsanpassa avloppen. - Hade hoppats på mer, men förstår svårigheterna.

Projektledarens kommentar: Det delprojekt som fick lägst betyg, naturligt nog eftersom målsättningen att ge vägledning till enklare men miljömässigt godtagbara alternativ för BDT-avlopp inte nåddes.. Slutrapporten var inte klar när enkäten besvarades, men hade nog inte höjt upp betyget nämnvärt eftersom den mer ger en allmän orientering om bl.a. kretsloppsanpassning av enskilda avlopp än konkreta råd beträffande förenklade BDT-lösningar.
 
 

B4. PCB-Fria Fogar
- Svårt hinna med . - Mycket bra med metodutveckling. Arbetet måste gå vidare. - Vad blir fortsättningen? (fråga som ställts i flera svar)

Projektledarens kommentar: Nästan alla har svarat på frågan och gett ett mycket högt betyg. Projektet har uppenbarligen upplevts som mycket angeläget och positivt och med bra vägledning från den särskilde projektledaren. Det omdömet har getts trots att det medfört ganska mycket arbete för kommunerna med inventering av byggnader som kan ha PCB-haltiga fogmassor. En fortsättning måste det bli, provtagning och hela arbetet med att se till att saneringar genomförs återstår bl.a. PCB-Fria Fogar har i den del som genomförts heller inte avsett att klara av mer än inventering och metodutveckling, och den målsättningen har nåtts även om fem kommuner i f.d. Älvsborgs län har inventeringen kvar att göra.
 

B5. Handledning för kemikalietillsyn

B5a I handledningen ingår en policy, bedömningsnorm för förvaring av kemikalier, hur har det gått att hävda den?
- Har ej kommit igång med att använda handledningen (2 svar). - Bra uppslagsbok och styrka att kunna hävda att det är en regional tillämpning. Ser fram mot nästa upplaga. - Bra uppslagsbok - Bra, som lathund på större verksamheter med minst ca 10 anställda. Svårt på mindre verksamheter, främst betr. invallning av befintliga tankar. - Har tillämpats praktiskt vad gäller cisterner. Råd och förelägganden har meddelats, en icke föraktlig volym bränslen har vallats in/hanteringen har upphört p.g.a. kraven.- Överensstämmer med kontorets tidigare direktiv till berörda.

Projektledarens kommentar: Eftersom någon revidering inte skett syftar svaren i stället i allmänhet på vilken nytta man haft av den befintliga handledningen. Det varierar stort i vilken omfattning den använts, men omdömena är med något undantag positiva.
 

B6. Information och samverkan i storlänet
- 49 kommuner är kanske så många att en levande debatt om stort och smått inom respektive projekt kan förekomma, kanske via Kommunförbundets First Class för datakonferenser.
- Stort län - otympligt med möten och träffar.

Projektledarens kommentar: Eftersom frågor om information också ställts under A är det i många fall litet oklart vad man egentligen svarat på när man kryssat för sina siffror (dåligt utformad enkät i denna del). I allmänhet torde man mena att man är positiv till ansträngningarna att verka för en samverkan i hela det nya länet.
 

B7. Fördjupad kvicksilverspaning - utgick
- Beklagligt att det uteblev. Bör aktualiseras igen.
 

B8. Biltvätt
- Vi har använt policyn mycket gentemot mindre verksamheter och mot allmänheten. Även vid anmälan om ändring av C-anläggning.

B8a. Är policyn nu känd av biltvättare i kommunen?
- Nej/ligger för utskick/det ska bli etc. (4 svar). - Ja (8 svar). - Ja, hos en del (1 svar)

B8b. Är policyn nu känd av företag m fl som har mycket fordon att tvätta?
- Nej, inte utdelad till åkerier etc ännu (6 svar). - Ja/Ja delvis (7 svar)

B8c. Går det lätt att genomföra/hävda policyn?
- Ja (6 svar). - Ganska/Nja (2 svar). - Vet ej (5 svar)
- Inte den del som rör allmänhetens tvätt hemmavid och där man använder miljövänliga medel.

B8d. Är det lätt att tolka policyn?
- Ja/relativt (6 svar). - Ja för oss. För berörda? - Vet ej (2 svar). - Nja/kunde gjorts tydligare (5 svar). - Nej, finns fortfarande oklarheter betr. gör-det-självhallar.

Projektledarens kommentar: Ganska många har svarat på frågan och gett ett högt betyg. Ändå är det flera som inte kommit igång med arbetet att göra policyn känd. Det här är väl ett exempel på delprojekt där man kan fortsätta att jobba själv med det material som tagits fram, även efter den samordnade kampanjen. Jag kan förstå att några, om än inte de flesta, tycker att policyn delvis är litet oklar. Det var inte helt lätt att få ihop den och det var mycket, och skiftande, synpunkter i remissbehandlingen. Svaren tyder ändå på att policyn är så pass stringent att den är värdefull att arbeta med.
 

B9. Vedeldning
- Materialet (policyförslaget) mycket bra! (flera svar). - Informationskvällar för allmänheten får gärna återkomma. - Policyn kunde varit uppdelad i en fakta- och en åtgärdsdel

B9a. Har sotarna fått foldern och delar ut den successivt till alla vedeldare de besöker?
- Nej (3 svar). - Ja (7 svar). - Vi har i stället skickat ut den till vedeldarna med hjälp av sotarnas register. - Ja, men utdelningen fungerar dåligt.

Projektledarens kommentar: Kommentaren kan här vara densamma som beträffande biltvätt, men antalet svar och betyget är ytterligare litet högre här. Den särskilda arbetsgruppen har alltså gjort ett mycket bra jobb.
 

B10. Flamskyddsmedel

B10a. Har en flamskyddspolicy antagits hos er?
- Ja (en kommun och landstinget centralt)
- Nej (flertalet, 13 stycken, som svarat). Nej har också det nybildade Västfastigheter inom Regionen svarat.

B10b. Har samråd om policy påbörjats med berörda hos er?
- Nej (11 svar). - Nej, tycker det fungerar bra ändå. Räddningstjänsten har förståelse för våra synpunkter.

B10c. Är skriften ett bra underlag för att ta fram en policy?
- Ja (9 svar) - Nej, är mer information än policyunderlag.

Projektledarens kommentar: Bra betyg åt skriften, samtidigt är det väldigt få som har gjort något ännu. Det är förmodligen ganska tungrott att dra ihop alla berörda i en kommun för att få igång policydiskussionen, det kanske är en förklaring till att man inte kommit igång. Men materialet finns, och det är bara att ta tag i uppgiften när man kan inrymma den i sin verksamhetsplan (vilket man i något fall också angett att man ska göra).
 

B11. Plastadditiv
- Bra material (4 svar). - Företagen kan mycket lite påverka additiven i sina produkter, köparen (bilindustrin) bestämmer. - Bör gärna följas upp. - Undersökningen hade underlättats om man efterfrågat skadliga ämnen som förekommer i branschen

Projektledarens kommentar: Är liksom PCB-Fria Fogar ett delprojekt som krävt ganska mycket arbete, men har ändå fått ett ganska högt betyg (dock inte lika högt).
 

C Synpunkter inför en eventuell Miljösamverkan Västra Götaland eller andra förslag på samverkan

- I samarbetet med den nya regionen bör vi söka fler samarbetspartners än bara miljösekretariatet i Borås, såsom folkhälsochefer och allergikonsulenter. - Fortsätt i samma stil. Utnyttja e-post när det är nyheter. - Fortsatt samverkan är nödvändig, troligen behövs mer än en projektledare, t ex en halvtid i vardera av de fyra regiondelarna. - Mycket bra sätt att arbeta. Verksamhetsutövare efterlyser samsyn vilket de har fått i projekten. Projektledarens roll mycket viktig. - Bra med policies, men glöm inte bort tillsynsprojekt. - Förslag på projekt: Tillsyn bekämpningsmedelsanvändning. - Bra med bredden, d.v.s. hälsoskydd, kemiska produkter och miljöskydd. - Regional samordning kan vara av stort värde. Kunde kanske vara bra med lokal förankring i mindre regioner som t.ex. Sjuhärad. - Fortsättning önskvärd, men med färre projekt per år. - Om Göteborg inte önskar vara med bör förfrågan om samverkan tas upp med övriga kommuner. - Vore bra med fortsättning. T.ex. med frågor om avfall, markförsurningen och diskussionsgrupp för gemensam tolkning av miljöbalken. - Samverkan mycket värdefull, men får ej medföra betydande merarbete, snarare bidra till rationalitet.
- Erfarenhetsutbyte avseende miljöbalken skulle vara av stort värde. - Bör fortsätta med samma grundtanke, d.v.s. representanter för kommuner, länsstyrelse och regionen/landstinget bör ha ett forum för diskussion av frågor som miljökontoren och landstingshälsan ständigt har på sitt bord.

Projektledarens kommentar: Uppenbart att flertalet eller alla önskar sig fortsatt samverkan. De synpunkter som återgetts ovan får tas om hand i en eventuell "Miljösamverkan Västra Götaland"
 
 

Arbetsgruppens sammanfattande kommentar

Här kan omdömet i slutrapporten över Kemikalieprojekt Älvsborg upprepas: Deltagarna har upplevt projektarbetet som effektivt och meningsfullt. Arbetsformen där arbetsgruppen samordnar och tillhandahåller underlagsmaterial och handledningar har inneburit att långt mer uträttats än om miljökontoren vart och ett skulle arbetat själva med dessa insatser. Många av de frågor projektet arbetat med skulle knappast alls blivit utförda i länet, om inte denna samverkan skett.

Beträffande landstingets medverkan så har dess kontaktpersoner inte deltagit i samma omfattning som miljökontoren. Det beror naturligtvis på att många av delprojekten i första hand riktat sig till just miljökontoren. I den del av delprojekt miljöanpassad upphandling som rör livsmedel har landstinget dock deltagit aktivt, och flamskyddsmedel, inomhusmiljö och fordonstvätt är delprojekt som varit av intresse också för landstingets verksamheter, i särskilt hög grad naturligtvis inomhusmiljö.

Det har alltså varit värdefullt att ha landstinget med, det har inneburit att synpunkter från fler håll kommit in i projektarbetet och landstingets representanter i arbets- och styrgrupperna har också gett positiva omdömen om Miljösamverkan.

Intressant beträffande delprojekten är att båda de mer omfattande delprojekt som skötts av särskilda arbetsgrupper med egna projektledare, nämligen Vedeldning och PCB-Fria Fogar, varit så framgångsrika och uppskattade.

Arbetsgruppen anser naturligtvis, utgående från sina egna erfarenheter och resultatet av enkäten, att det är mycket angeläget att kunna få till stånd en "Miljösamverkan Västra Götaland". Om så sker bör man i än högre grad än vad som nu skett försöka arbeta med tillfälliga arbetsgrupper för olika delprojekt. Det är också viktigt med tanke på det nya länets storlek eftersom fler på detta sätt kan dras in i projektarbetet och på så sätt överbrygga avståndet mellan projektledning och deltagare så att Miljösamverkan upplevs som och blir allas angelägenhet.

1. Kommunerna i f.d. Älvsborgs län som 1 januari 1998 uppgått i Västra Götalands län

2. T.o.m. 1997 Plan och miljöenheten på Länsstyrelsen i Älvsborgs län, fr.o.m. 1998 Miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götalands län

3. Landstinget har fr.o.m. 1999 uppgått i Västra Götalandsregionen.

4. Slutrapport från Kemikalieprojekt Älvsborg, juni 1996. Älvsborgs Kommunförbund.

5. Under Miljösamverkan Älvsborg satt Eva Lotta Stolt för Länsstyrelsen i styrgruppen i stället för Ulrika Samuelsson som då medverkade i arbetsgruppen. Landstinget var inledningsvis representerat av Bengt Säterskog i styrgruppen, innan Leif Olofsson tillträdde som miljöchef. I arbetsgruppen har också Peter Holmberg och Anna-Karin Davidsson medverkat för Länsstyrelsen och Teresia Kling, Svenljunga, och Owe Linder, Mark, för miljökontoren.

6. En del av ersättningarna till projektledare avser arbete som utförts i slutet av året innan men som betalats en bit in på det nya året. Summan för de tre åren är korrekt, men fördelningen i tabellen mellan de tre perioderna motsvarar inte exakt arbetstiden i resp. period. I ersättningen till projektledaren, som anlitats på konsultbasis, ingår kostnader för resor inom länet, litteratur, data, tele och andra kontorsomkostnader.