Plastadditiv
Miljösamverkan Älvsborgs handledning maj 1997
Åter till huvudsidan för plastadditiv
Miljösamverkan Älvsborgs handledning till delprojekt plastadditiv
INNEHÅLL
Handledning
Syfte
Bakgrund, regler
Tillsyn
Litteratur
Checklista - Frågeformulär
Bilaga , med fakta om termoplaster och additiv
Sidnummerangivelser i texterna saknar mening här och kommer heller knappast att stämma vid en eventuell utskrift
(rekommenderas inte), sidnumren fungerar dock som klickbara länkar så att det ska gå att navigera i dokumentet
| |
Delprojekt Plastadditiv Miljösamverkan Älvsborgs handledning maj 1997 |
Delprojektet pågår 15 maj - 30 augusti 1996 1997
Delprojektets syfte
Kontrollera vilka tillsatser (additiv) som används av eller förekommer i plastråvaror hos termoplastindustrierna i länet,
främst för att skapa medvetenhet hos företagen om vilka additiv som ingår och påminna om skyldigheten att söka mindre
farliga alternativ, när sådana finns eller kan tänkas finnas (utbytesregeln). Delprojektet syftar inte till att försöka
dokumentera totala användningen av olika additiv i länet.
Regler
Regler som är uttryckligen inriktade på just plastadditiv saknas, med undantag för några regler om förbud/begränsningar av
ett fåtal ämnen(1). Men de generella reglerna om aktsamhet, information m m i kemikalielagstiftningen gäller naturligtvis.
Bland dessa kan nämnas reglerna om
- försiktighetsmått, bl.a. utbytesregeln (LKP 5 §)
- kunskapskrav (LKP 6 §)
- klassificering och produktinformation (LKP 8 §, KemIs föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska
produkter KIFS 1994:12, ändrad och omtryckt 1996:5, KemIs föreskrifter om varuinformationsblad KIFS 1994:13, med
allmänna råd 1994:2)
Avvecklingsplaner, målsättningar
KemI har bedrivit ett plastadditivprojekt, slutredovisat i rapporten 15/95 Tillsatser i plast.
I rapporten 6/96 Additiv i PVC, märkning av PVC har KemI avrapporterat ett regeringsuppdrag.
I dessa båda rapporter redogörs för de ur hälso- och miljösynpunkt viktigare additiven, avvecklingsplaner för vissa ämnen,
alternativ m.m. I många fall råder stor osäkerhet om hälso- och miljöfara och om lämpliga alternativ. I bilagan ges närmare
upplysningar om en del av det som rapporterna tar upp.
Termoplaster
Denna handledning avser endast termoplaster. Termoplaster är plaster som mjuknar vid uppvärmning och stelnar vid
avsvalning. De kan därför smältas och ges ny form flera gånger.
Se vidare bilagan till denna handledning.
Det torde vara nödvändigt att orientera sig om bilagans innehåll för att kunna arbeta med denna handledning.
Tillsyn
Vissa termoplastindustrier ligger under Länsstyrelsens tillsyn, och ska därför inte besökas av miljökontoret. Länsstyrelsen
gör motsvarande kontroller hos dessa.
Förberedelser
Ta reda på vilka tillsynsobjekt som finns i kommunen. De flesta eller alla kommuner torde redan ha heltäckande
förteckningar över dessa.
Det kan röra företag med produktion av t.ex. kabel, rör, presenningar, förpackningar.
Inspektion
Företag som miljökontoret känner väl till genom att de nyligen besökts i samband med miljötillsyn behöver kanske inte
inspekteras på plats. Miljökontoret kan då i stället välja att be att få förteckningar över vilka plastråvaror som används, och
varuinformationsblad eller annan information om dessa som visar vilka tillsatser som ingår.
I andra fall görs föranmält besök, så att det finns möjlighet att tala med en kunnig representant för företaget.
Rapportering och uppföljning
Insatserna rapporteras till projektledaren på en särskild blankett som skickas ut senare.
Uppgifter som kommer att efterfrågas är sådana som har noterats på checklistan samt antal besökta företag, nedlagd
arbetstid och liknande uppgifter.
Frågor ?
Kontakta
Lasse Lind, projektledare tel o fax: 0532-714 47 e-post: lasse.lind@mailbox.swipnet.se
Sten Wolme, Länsstyrelsen tel 0521-27 01 86 fax 0521-27 01 96 e-post mvsw@p.lst.se
Frågor om olika ämnen etc. bör ställas till Kemikalieinspektionen, tel 08-730 57 00, tala t.ex. med Eva Ljung, e-post
eval@kemi.se.
Naturvårdsverket: Heléne Zachrison, tel: 08 -698 11 86
Litteratur och material att använda
Material från Kemikalieprojekt Älvsborg:
- Handledning delprojekt Märkning av kemiska produkter (1996)
- Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter (1995)
- Information angående flamskyddsmedel 1996-09-10.
Litteratur från Kemikalieinspektionen (KemI)
- Regelbok, februari 1997, se under författningar nedan.
- KemI rapport 15/95 Tillsatser i plast.
- KemI rapport 6/96 Additiv i PVC, märkning av PVC
- Miljön, hälsan och tillsatser i PVC-plast. Skrift från KemI och Naturvårdsverket som sammanfattar bl.a rapport 6/96.
- KemI pm 1/94 Flamskyddsmedelsprojektet - en förstudie.
- KemI rapport 16/95 Flamskyddsmedelsprojektet, slutrapport.
- Flamskyddsmedel hotar miljön. Kort skrift från KemI 1995, tar främst upp PBB och PBDE.
- Begränsningslistan
- OBS-listan
- Ämnesredovisningar, bilaga till rapport 10/90 (Begränsningsuppdraget). Ger data om en del ämnen som används som
plastadditiv, bl.a. klorparaffiner, ftalater och bromerade flamskyddsmedel.
Författningar
Regelbok, februari 1997. I stort sett alla lagar och förordningar om kemikalier, samt KemIs föreskrifter och allmänna råd.
Dock inte föreskrifterna om klassificering och märkning. Några i Regelbok ingående författningar av intresse i detta
delprojekt:
- Lag om kemiska produkter, SFS1985:426
- Förordning om kemiska produkter, SFS 1985:835
- Förordning om kadmium, SFS 1985:839
- KemIs föreskrifter om begränsning av vissa kemiska produkter, KIFS 1992:7.
- KemIs föreskrifter om varuinformationsblad, KIFS 1994:13 (med Allmänna råd 1994:2)
- KemIs föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter, KIFS 1994:12, ändrad och omtryckt 1996:5
- Kungörelse om avsteg från förbud att använda kadmiumämne för ytbehandling eller som stabilisator eller som färgämne,
SNFS 1987:5, ändrad och omtryckt 1992:15.
Litteratur från Naturvårdsverket
- Plaster, materialflöden i samhället. Naturvårdsverkets rapport 4505 1996.
- Branschfakta: Bearbetning av termoplaster (ges ut under 1997, ännu inte publicerad 6/5 -96).
Internet
- Design inSite, Dansk materialdatabas, http://www.designinsite.dk/htmsider/inspmat.htm. Korta uppgifter om bl.a. olika
plastmaterial.
- An Introduction to Plastics, http://www.lexmark.com/ptc/book.html, en kort lärobok i fulltext som finns under Plastics
Technology Center, PTC, http://www.lexmark.com/ptc/ptc0.html, där man bl.a. också kan finna en förkortningslista för
plaster.
Checklista - Frågeformulär, medföljer denna handledning.
Bilaga till denna handledning med orientering om termoplaster och tillsatser.
| Företagets namn |
Tel | Besöksdag |
| Fax | Inspektör | |
| Adress | Kontaktperson på företaget e-post | |
|
Översikt över vilka termoplastmaterial som används och till vad | ||
| Material | ton/år | för tillverkning av |
| PVC, polyvinylklorid | ||
| PE, polyeten PELD, LD, LD-PE, lågdensit. PEHD, PEMD, hög- o medeld. |
||
| PP, polypropen | ||
| PS, polystyren SB, S/B (HIPS) Slagtålig PS SAN, styrenakrylnitril ABS, akrylnitril/ butadien/styren EPS, expanderad PS |
||
| PA, polyamid | ||
| POM, acetalplast | ||
| PC, karbonatplast | ||
| PMMA, akrylplast | ||
| PET, polyetylentereftalat PBT, polybutylentereftalat |
||
| ..................................................... | ||
| ..................................................... | ||
| Förekommer egen compoundering eller annan hantering av "lösa" additiv? Ja .... Nej ....
Om ja, beskrivning: Varuinformationsblad för dessa additiv saknas...... finns ...... bra..... bristfälliga/gamla..... |
| Förekommer blåsmedel som kan ge utsläpp i samband med produktionen Ja .... Nej ....
Om ja, ämne och utsläpp per år: Redovisa också blåsmedel som additiv under uppgifter om använda plastmaterial. |
| Uppgifter om använda plastmaterial fylls i på följande två sidor |
| Produktval / utbyte
Har företaget av miljö- eller hälsoskäl undersökt / planerat / genomfört utbyte av något additiv? Ja .... Nej .... Om ja beskrivning: |
| Kadmium på träffat
Ja .... Nej .... Om ja beskrivning och kommentar om godkänd användning eller ej: |
| Summering av inspektionen, ev. brister som bör tas upp skriftligt etc. |
Uppgifter om använda plastmaterial
| Plastmaterial (PVC, PE etc.) : | |||
| Råvarutyp
Compound .... Masterbatch .... Halvfabrikat .... Annat:........................................................... | |||
| Varuinformationsblad | saknas .... finns .... bra .... bristfälligt/gammalt .... | ||
| Additiv, ämnesnamn | Additiv, funktion | % i materialet | |
| Plastmaterial (PVC, PE etc.) : | |||
| Råvarutyp
Compound .... Masterbatch .... Halvfabrikat .... Annat:........................................................... | |||
| Varuinformationsblad | saknas .... finns .... bra .... bristfälligt/gammalt .... | ||
| Additiv, ämnesnamn | Additiv, funktion | % i materialet | |
| Plastmaterial (PVC, PE etc.) : | |||
| Råvarutyp
Compound .... Masterbatch .... Halvfabrikat .... Annat:........................................................... | |||
| Varuinformationsblad | saknas .... finns .... bra .... bristfälligt/gammalt .... | ||
| Additiv, ämnesnamn | Additiv, funktion | % i materialet | |
| Plastmaterial (PVC, PE etc.) : | |||
| Råvarutyp
Compound .... Masterbatch .... Halvfabrikat .... Annat:........................................................... | |||
| Varuinformationsblad | saknas .... finns .... bra .... bristfälligt/gammalt .... | ||
| Additiv, ämnesnamn | Additiv, funktion | % i materialet | |
| Plastmaterial (PVC, PE etc.) : | |||
| Råvarutyp
Compound .... Masterbatch .... Halvfabrikat .... Annat:........................................................... | |||
| Varuinformationsblad | saknas .... finns .... bra .... bristfälligt/gammalt .... | ||
| Additiv, ämnesnamn | Additiv, funktion | % i materialet | |
| Plastmaterial (PVC, PE etc.) : | |||
| Råvarutyp
Compound .... Masterbatch .... Halvfabrikat .... Annat:........................................................... | |||
| Varuinformationsblad | saknas .... finns .... bra .... bristfälligt/gammalt .... | ||
| Additiv, ämnesnamn | Additiv, funktion | % i materialet | |
Bilaga till Miljösamverkan Älvsborgs handledning Delprojekt Plastadditiv
Plaster och elastomerer
Termoplaster är plaster som mjuknar vid uppvärmning och stelnar vid avsvalning. De kan därför smältas och ges ny form flera gånger. Termoplaster står för ca 95 % av plastråvaruförbrukningen i Sverige.
Den andra stora gruppen plaster, som saknar denna egenskap, kallas härdplaster. Exempel på några härdplaster: Polyuretan (PUR), Omättad polyester (UP), Epoxy (EP), Melamin-formaldehydplast (MF), Urea-formaldehydplast el. aminoplast (UF). Armerad plast (AP) kan beteckna UP eller EP som är armerad med glasfiber.
En annan grupp av polymera material är elastomerer / syntetiskt gummi, som till skillnad från plasterna är elastiska. Elastomererna kan på motsvarande sätt som plasterna delas in i två huvudgrupper. Exempel på beteckningar på elastomerer är EPDM, EPM, EVA.
I det följande handlar denna bilaga, liksom handledningen, endast om termoplaster.
Termoplaster och tillsatser
På följande båda sidor ges en översikt över termoplaster, deras användningsområden och vanligare typer av additiv i dessa plaster.
Därefter gås additiv igenom på följande sidor:
Mjukningsmedel 4
Hälsa och miljö 5
Stabilisatorer 5
Hälsa och miljö 7
Pigment / färgämnen 8
Hälsa och miljö 9
Flamskyddsmedel 9
Hälsa och miljö 11
Smörjmedel 11
Fyllmedel 11
Antistatmedel 12
Jäs-/blåsmedel 12
Hälsa och miljö 13
Utsläpp vid plastindustrin 13
Några förbud som berör plastadditiv 14
Termoplastprodukterna tillverkas i formar, eller genom strängsprutning, d.v.s. plastmassan trycks ut genom ett munstycke. Sådan plast kallas extruderad.
Expanderad är en plast som "jästs" till cellplast. Se vidare under Jäs-/blåsmedel sid 12.
En plastprodukt kan vara både extruderad och expanderad samtidigt.
Kalandrering är en metod att tillverka bl.a mjuka plastfolier genom extrudering följt av valsning.
Beläggning av väv m.m. med plast sker också med hjälp av sprutmaskin och valsverk.
Compound: En kemisk produkt som består av plastråvara som blandats med additiv. Compound levereras i form av pulver eller pellets. Varje compound är i princip skräddarsydd för viss användning. Stora förbrukare av PVC compounderar själva sin PVC som de får i pulverform.
Masterbatch: En kemisk produkt som är en koncentrerad blandning av additiv i plastråvara. Den vanligaste användningen av masterbatch är vid infärgning av termoplaster. Den är då en granulatformad blandning av polymer och pigment där pigmenthalten varierar mellan 10 och 60 %. Vid infärgning sätts 1 - 5 % masterbatch till det ofärgade granulatet.
Halvfabrikat: T.ex. plattor, stav, folie och plastbelagd väv som säljs för vidare förädling till slutprodukter. Räknas som varor
och inte som kemiska produkter.
|
Termoplaster - högvolymplaster | ||||
| Förkortning | Namn | Användning | Vanliga additiv
procent av färdig produkt |
Konsumtion i Sv. kton/år |
| PVC PVC-U PVC-P |
Polyvinylklorid Styv PVC Plasticerad PVC, d.v.s. mjukgjord |
Styv PVC: Rör,
rörkopplingar, extruderade
profiler, styv film och folie
m.m.
Mjukgjord PVC: Kabelisolering, golv, väggbeklädnad, slang, mjuk film och folie m.m. |
Värmestabilisatorer 0,2 - 5 % Mjukningsmedel 0 - 50 % Pigment 0 - 5 % Smörjmedel 0,1 - 2 % Fyllmedel 1 - 50 % Slagseghetstillsatser 0 - 10 % |
98 |
| PE PELD,LD,LD-PE PELLD PEMD PEHD |
Polyeten Lågdensitets polyeten Linjär- o lågdensitets PE Medeldensitets PE Högdensitets PE |
PELD:
Livsmedelsförpackningar,
hushållsprodukter,
kabelisolering, byggfolier,
plastpåsar, säckar, beläggning
av papper och
aluminiumfolie.
PEHD: Backar, behållare, flaskor, hushållsprodukter, sportartiklar, film till plastpåsar och kassar, dränerings- tryck- och gasrör. |
Antioxidanter 0,05 - 0,2 % Metalldeaktivatorer 0,05 - 0,5 % Ljusstabilisatorer 0,1 - 0,5 % Pigment 0 - 5 % Smörjmedel 0 - 5 % Fyllmedel 0 - 40 % Flamskyddsmedel 0 - 30 % |
195
58 |
| PP | Polypropen | Fordonskomponenter, rör, rördelar, medicinska artiklar som flaskor och behållare, komponenter till el- och elektronik, tågvirke, snören, emballagefilm, påsar, säckar, livsmedelsförpackningar, hushållsprodukter. | Antioxidanter 0,1 - 0,3 %
Ljusstabilisatorer 0,1 - 1,0 %
Pigment 0 - 5 % Smörjmedel 0 - 5 % Fyllmedel 0 - 40 % Flamskyddsmedel 0 - 30 % |
56 |
| PS SB, S/B, HIPS SAN ABS EPS, XPS |
Polystyren Styrenbutadien(2) Styrenakrylnitrilplast(3) Akrylnitril/ Butadien/Styrenplast(4) Expanderad polystyrenplast (XPS tycks ibland användas för extruderad EPS) |
PS: Förpackningar,
engångsartiklar, hushållsprod.
S/B: Tekniska artiklar,
möbeldetaljer,
kylskåpsinredninger m.m.
SAN: Hushållsprodukter och ackumulatorkärl. ABS: Konstruktionsplast till hushållsapparater, kontorsmaskiner, fordonskomponenter m.m. EPS: Isoleringsmaterial inom byggindustrin, under vägbeläggningar, förpackningar. |
Antioxidanter 0,5 - 2 %
Ljusstabilisatorer Pigment 0 - 5 % Smörjmedel 0 - 5 % Fyllmedel 0 - 50 % Flamskyddsmedel 0 - 24 % |
50 |
|
Termoplaster - tekniska plaster / konstruktionsplaster | ||||
| Förkortning | Namn | Användning | Vanliga additiv
procent av färdig produkt |
Konsumtion i Sv. kton/år |
| PA | Polyamider | Konstruktionsmaterial i kugghjul, lager, hävarmar i fordonskomponenter, hushållsapparater, kontorsmaskiner. | Redovisas inte här |
25 |
| POM | Acetalplast, polyoximetylen | I stället för metaller i kullager, remskivor, skruvar m.m. | ||
| PC | Karbonatplast, polykarbonat | Tekniskt formgods, okrossbar armatur, fönster. | ||
| PMMA | Akrylplast, polymetylmetakrylat | Fordonskomponenter, hushållsapparater, fönster m.m. | ||
PET PBT |
Termoplastiska esterplaster: Polyetylentereftalat Polybutylentereftalat |
PET: Textilfibrer, flaskor för kolsyrade drycker, röntgenfilm m.m. PBT: kontorsmaskiner, symaskiner, kontaktskenor, dosor, kabeldon | ||
|
Övriga termoplaster |
||||
Mjukningsmedel
Funktion
80 - 85 % av världsproduktionen av mjukningsmedel går till PVC(5). Ren PVC är styv. Molekylerna i mjukningsmedlet
skiljer PVC-kedjorna så de kan röra sig i förhållande till varandra. Lite mer än hälften av PVC-råvaran i Sverige går till
mjukgjorda plaster.
Olika ämnen som används
Typiska mjukningsmedel är di- och trisyraestrar såsom ftalater och adipater.
De viktigaste mjukgörarna är ftalater, de står för 95 % av användningen i Sverige.
Andra mjukningsmedel är organiska fosfater, klorerade paraffiner, epoxiderade vegetabiliska oljor och polymera
mjukningsmedel (polymera adipater och polymera ftalater).
Kortkedjiga ftalater (1 - 4 kol) används som lösningsmedel inom plastindustrin, inte som mjukningsmedel.
| Förkortning (CAS-nr) | Namn | Användning i Sverige 1994, ton | |
| Ftalater | |||
| DEHP (117-81-7) | dietylhexylftalat | 14200 | |
| DINP (28553-12-0) | diisononylftalat | 300 | |
| DIDP (26761-40-0) | diisodecylftalat | 7600 | |
| BBP (85-68-7) | butylbenzylftalat | 1200 | |
| 610P (68515-51-5), 79P, 911P, DUP | Blandningar av ftalater. T ex 610P består av blandning av ftalater med raka kolkedjor på 6 - 10 kol | 2000 | |
| Adipater | |||
| DEHA (103-23-1) | Di(2-etylhexyl)adipat | 850 | |
| Trimellitater | |||
| TOTM (3319-31-1) | Tris(2-etylhexyl)trimellitat, tri(7-9)trimellitat. | 300 | |
| Organiska fosfater | |||
| TEHP (78-42-2) TPP (115-86-6) |
Tris(2-etylhexyl)fosfat Trifenylfosfat |
400 - 500(6) | |
| CP Klorparaffiner(7) | 250 | ||
| Polymera mjukningsmedel | |||
| Epoxiderade vegetabiliska oljor | |||
Hälsa och miljö
Ftalater. Djurförsök har visat att relativt höga halter av ftalater kan ge reproduktionsskador. Misstankar om hormonliknande
effekter finns. DEHP, DINP och DIDP utreds inom EUs program för existerande ämnen. Riskbedömning väntas vara klar
1998, innan dess är det svårt att ange vad som bör göras. DEHP finns i tämligen höga halter i sediment i sjöar och
vattendrag nära större städer och nära industrier som bearbetar plast. Adipater anses vara mindre farliga, och har ersatt
ftalater i folie för ost m.m. PVC används dock alltmer sällan till livsmedelsfolie. Trimellitater och polymera mjukningsmedel
avgår (migrerar) inte lika lätt ut ur plasten som ftalater. Adipater migrerar lättare än ftalater.
Klorparaffiner. Dokumenterat miljöfarliga ämnen. Målsättningen är att de ska avvecklas till år 2000 enligt prop. 1990/91:90.
Användningen som mjukgörare har minskat, men de förekommer fortfarande i bl.a. speciella typer av golv för offentlig miljö.
Används dessutom som flamskyddsmedel.
KemIs slutsatser och överväganden i rapporterna 15/95 och 6/96
- De diffusa emissionerna och halterna i miljön av DEHP bör minska.
- Minskade emissioner bör kunna uppnås genom övergång till mindre migrerande mjukningsmedel och/eller övergång från
mjuk PVC till andra material. I den mån nya mjukningsmedel ersätter de som används idag åligger det industrin att försäkra
sig om att dessa migrerar mindre och är mindre miljö- och hälsofarliga än dagens.
Funktion
Ökar plastens livslängd när den utsätts för värme, ljus, mikroorganismer och/eller metaller.
Värmestabilisatorer används i högre halter än övriga stabilisatorer.
Olika ämnen som används
| Grupp
ämnen (CAS-nr) |
Användningsområde | ton/år i plast i Sverige 1992 | |
| Värmestabilisatorer | Används endast i PVC-plast. Måste användas i PVC-plast. | C:a 2600 | |
| blyföreningar | div. rör o kablar, isolator | 1520 | |
| barium/zinkföreningar | flexibla o halvstyva profíler,
golv
Ersätter blystabilisatorer inom alltfler områden |
615 | |
| organiska tennföreningar
mono- o dibutyltennföreningar dioktyltennföreningar t ex dioktyltennklorid |
styva profiler, artiklar med hög transparens | 285 | |
| kalcium/zinkföreningar | flexibla o halvstyva profíler,
många godkända för kontakt
med livsmedel
Ersätter blystabilisatorer inom alltfler områden |
100 | |
| barium/kadmiumföreningar | (i huvudsak förbjudet i plast i Sverige) | 0 | |
| Co-stabilisatorer | är organiska ämnen som inte kan användas ensamma men har synergistisk effekt tillsammans med en metallisk stabilisator | ||
| dipentaerytriol (126-58-9) | (Anv. utom i plast också i färg och lack) | 312 | |
| pentaerytriol (115-77-5) | (Anv. utom i plast också i/som bindemedel, syntesråvara, färg och lim) | 260 | |
| sorbitol (50-70-4) | (Anv. utom i plast också i livsmedel och läkemedel) | 133 | |
| epoxiderad sojabönsolja | (Anv. utom i plast också i färg, lack) | 95 | |
| Antioxidanter | Används i PE främst för att undvika missfärgning och ändring av smältindex. Måste användas i PP som annars bryts ner. Ren PS kan i många fall användas utan antioxidanter, men anv. har ökat i PS p.g.a återanvändning av avfall och recirkulering av expanderad PS. Även i PVC kan antioxidanter förekomma | ||
| Tetrakis (6683-19-8) | (Anv. utom i plast också i gummiindustri) | 122 | |
| BHT (128-37-0) | (Anv. utom i plast också i smörjmedel, livsmedelstillsats) | 109 | |
| Epoxiderad sojabönsolja (8013-07-8) | (Anv. utom i plast också i färg, lack) | 95 | |
| Propylfenolfosfit (31570-04-4) | (Anv. utom i plast också i livsmedelsindustri) | 88 | |
| Octadecyl (2082-79-3) | (Anv. utom i plast också i/som syntesråvara, gummiindustri) | 79 | |
| Tiobisfenol (96-69-5) | (Anv. utom i plast också i kemisk industri) | 67 | |
| Tris(nonylfenol)fosfit (26523-78-4) | (Anv. utom i plast också i färgindustri) | 28 | |
| Bisfenol A (80-05-7) | (Anv. utom i plast också i färgindustri, glas, keramik) | 16 | |
| Bensofenon (1843-05-6) | 11 | ||
| (UV-) Ljusstabilisatorer | Absorberar UV-strålning och förhindrar därigenom nedbrytning och missfärgning. | ||
| hindrade aminer (HALS) | |||
| bensofenoner | bensofenon används till 90 % i PELD, till 10 % i PP | ||
| bensotriazoler | |||
| metallkomplex med svavelinnehållande föreningar som dialkylditiokarbamat | används i mindre mängder i PP-film | ||
| Metalldeaktivatorer | Motverkar att metaller verkar som katalysatorer vid oxidativ nedbrytning. Används i bl.a. PE-isolering till elektriska kopparledare och vattenledningar. | ||
| hydrazinderivat | |||
| oxamider | |||
| Biocider / Biostabilisatorer | Motverkar mikrobiell nedbrytning och missfärgning. Mikrobiell nedbrytning är problem främst för mjukgjord PVC. Andra material som angrips är polyuretan (härdplast), silikonprodukter och fiberprodukter baserade på PP och polyamid (främst missfärgning men också bidrag till sprickbildning). | ||
| OBPA (oxybisfenoxarsin) | |||
| oktylisotiazolon | |||
Hälsa och miljö
För många ämnen är dataunderlaget mycket sparsamt anger KemI, som i rapporterna därför endast kunnat ge uppgifter om
vissa ämnen. Också om dessa ämnen är det ofta mycket knapphändiga uppgifter. Nedan redovisas endast några av de
uppgifter som KemI tagit med i rapporterna.
Värmestabilisatorer och andra metallinnehållande additiv. (Metaller kan också ingå i pigment, flamskyddsmedel, fyllmedel,
antistatmedel och processhjälpmedel).
Blyinnehållande ämnen. Riksdagen har redan angett som mål att bly ska avvecklas, p.g.a. dess hälso- och miljöfarlighet. Bly
kan skada hjärna, nervsystem och njurar. Bly är mycket giftigt för vattenlevande organismer.
Tennstabilisatorer i PVC är mindre giftiga än de som används i antifoulingfärger. Upprepade doser av vissa föreningar har
gett fosterskador i djurförsök. Oktyltennföreningar är mycket giftiga för vattenlevande organismer.
Zink är ett ämne som människan behöver, men som är skadligt i överskott. Är lättrörligt i mark och mycket giftigt för
vattenlevande organismer.
Co-stabilisatorer. Epoxiderad sojaolja kan ge hudirritation. Pentaerytritol och dipentaerytritol har troligen båda låg giftighet.
Dipentaerytritol förefaller vara svårnedbrytbar.
Antioxidanter. BHT är godkänd livsmedelstillsats., kan förväntas vara bioackumulerbart.
Bisfenol A är irriterande på hud, ögon och luftvägar. Ett antal fall av sensibilisering har rapporterats. Vid djurförsök har
ämnet gett bl.a. nedsatt fertilitet. Har förhållandevis hög toxicitet för vattenlevande organismer. Bioackumuleringen är låg
till måttlig.
Tiobisfenol förefaller kunna ge allergisk dermatit hos känsliga personer. Kan möjligen bioackumuleras.
Tetrakis är inte irriterande eller sensibiliserande. Låg giftighet. Låg akvatisk toxicitet. Inte lättnedbrytbart, troligen
bioackumulerbart.
Octadecyl har låg akut toxicitet och ingen irriterande effekt är påvisad. Låg akvatisk toxicitet. Inte lättnedbrytbart, troligen
bioackumulerbart.
Trisnonylfenolfosfit kan innehålla en del fri nonylfenol som har dokumenterat hälso- och miljöfarliga effekter.
Ljusstabilisatorer. Inga uppgifter
Metalldeaktivatorer. Inga uppgifter
Biocider / Biostabilisatorer. Inga uppgifter
KemIs slutsatser och överväganden i rapporterna 15/95 och 6/96
- Användningen av bly i plast bör fasas ut, tennorganiska föreningar bör inte användas som ersättning till bly.
- I PVC bör användning av blystabilisatorer ha minskat med 90 % till 2005 jämfört med 1994.
- Angeläget att industrin utreder möjligheterna för återvinning av metallinnehållande plast och att möjligheterna till
återvinning beaktas vid val av stabilisatorsystem.
- Inom grupperna antioxidanter och co-stabilisatorer finns flera ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, bristen på
exponeringsdata omöjliggör dock en riskbedömning.
Funktion
Plaster färgas för att göra produkten attraktiv, men också för märkningsändamål. Genom infärgning kan också plastens
livslängd ökas genom att pigmentet tjänar som stabilisator.
Pigment: Olösliga i bindemedel eller lösningsmedel
Färgämne: Är lösligt i den plast där de används.
Olika ämnen som används
| Grupp
ämnen (CAS-nr) |
Användningsområde | ton/år i plast i Sverige 1992 | |
| Metallinnehållande pigment, baserade på | |||
| Titan, t.ex. titandioxid | 1390 | ||
| Kalcium, t.ex. kalciumkarbonat | 850 | ||
| Zink, t.ex. zinkoxid. zinkstearat, zinksulfid | 815 | ||
| Järn, t.ex. järnoxid | 130 | ||
| Krom, t.ex. kromoxidgrönt, blykromatsulfat, blykromat | 265 | ||
| Bly, t.ex. blykromatsulfat, blykromat, blymolybdat, blykromat/molybdat | 155 | ||
| Barium, t.ex. bariumsulfat | 55 | ||
| Aluminium, t.ex. aluminium, aluminiumoxid | 52 | ||
| Organiska färgämnen baserade på bl.a. | Lämpligare till klara och färgstarka nyanser samt för transparenta artiklar. | ||
| azoföreningar | |||
| ftalocyaniner | |||
| naftalener | |||
| antrakinon | |||
Hälsa och miljö
Metallinnehållande pigment:
Bly, tenn och zink: se också ovan under stabilisatorer. Dagens användning av metaller i plast kan förväntas ge bidrag till
halterna i miljön långt fram i tiden eftersom många produkter har lång livslängd. Det finns ett tydligt samband mellan
metallernas naturliga bakgrundshalt och deras giftighet. I näringsfattiga sjöar kan som exempel effekter på vattenlevande
organismer förekomma redan vid 2 - 5 gångers förhöjning av bakgrundshalten av t.ex. bly, krom, koppar, zink.
Organiska färgämnen:
Inga uppgifter i rapporterna. Azoföreningar är p.g.a. allergirisker förbjudna som livsmedelstillsatser i Sverige.
KemIs slutsatser och överväganden i rapporterna 15/95 och 6/96
Se ovan under stabilisatorer.
Flamskyddsmedel behandlas inte närmare i rapporterna 15/95 och 6/96, eftersom ett särskilt projekt om flamskyddsmedel bedrivs vid KemI. Det följande är huvudsakligen baserat på KemI pm 1/94, KemI rapport 16/95 och på Kemikalieprojekt Älvsborgs Information angående flamskyddsmedel 1996-09-10.
Plaster är den materialgrupp där flamskyddsmedel används mest.
Som framgår av översikten av olika termoplaster på sid 2 kan flamskyddsmedel förekomma i de flesta termoplaster. PVC är
i sig självsläckande, men det förekommer att tillsatser används för att uppnå ytterligare flamskydd också i PVC.
De plastmaterial som oftast flamskyddas är konstruktionsplaster och lättplaster (isolermaterial). Beträffande EPS så
tillverkas den endast flamskyddsbehandlad. Det innebär att även EPS som används under vägbeläggningar är flamskyddad,
trots att flamskydd där är helt obehövligt.
Funktion
Förhindrar uppkomst eller spridning av brand. Gör dock inte materialen obrännbara, men minskar antalet situationer då de
kan brinna.
Olika ämnen som används
I tabellen har också medtagits flamskyddsmedel som huvudsakligen eller endast används i andra material än plaster.
| Grupp ämnen (CAS-nr) |
Användningsområde, exempel på plaster. Många används i fler än de här angivna. (anv. i härdplaster som polyuretan och epoxy redovisas här inom parentes, eller inte alls) | |
| Halogenerade organiska föreningar | ||
| Polybromerade difenyletrar, PBDE (90193-67-2) | Ofta tillsammans med diantimontrioxid i nedanstående samt i bl.a. PET, PBT, ABS, PA, PP, PVC | |
| dekabromodifenyleter, dekaBDE, DBDE (1163-19-5) | PE, PS, SB, EPS | |
| oktobromodifenyleter oktaBDE (32536-52-0) | HIPS | |
| pentabromodifenyleter pentaDBE (32534-81-9) | ||
| Polybromerade bifenyler, PBB | ||
| dekabrombifenyl (13654-09-6) | Används inte i Sverige men kan finnas i importerade produkter, främst elektriska/elektroniska apparater. | |
| Övriga bromerade | ||
| Tetrabrombisfenol A, TBBP-A (79-94-7) | ABS, PBT, PS. Tänkbart som alternativ till PBDE i flera plaster. (Anv. också i epoxyplaster) | |
| Hexabromocyklododekan HBCD (25637-99-4) | PS, EPS. Tänkbart som alternativ till PBDE i bl.a PE, ABS, PS. | |
| Tetrabromoftalsyraanhydrid, TBPA(632-79-1) | ||
| N,N´-Etylenbistetrabromoftalimid, TBPI (32588-76-4) | Konstruktionsplaster. Tänkbart som alternativ till PBDE i bl.a PE | |
| Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat (126-72-7) synonym: Tris(bromoetyl)fosfatester, TRIS | Cancerogen, kraftigt hudirriterande m.m. Vissa förbud. Används ej numera. | |
| Klorerade | ||
| Klorparaffiner, CP (8) | PE, i PVC som samtidig mjukgörare och flamskydd. Tänkbart som alternativ till PBDE i PVC. | |
| Halogenerade trialkylfosfater. TCEP (115-96-8), TCPP (13674-84-5), TDCP (13674-87-8) | (Används i polyuretanskum . Migrerar lätt ur materialet) | |
| Icke-halogenerade organiska föreningar | ||
| Fosfatestrar (triaryl- och alkylarylfosfatestrar) | I PVC som flamskyddande mjukgörare, ofta kombinerade med klorparaffiner. | |
| Fosfonater (ex tetrakis) | ||
| Oorganiska föreningar | ||
| Aluminiumhydroxid | PVC, PE. Måste användas i höga halter. | |
| Diantimontrioxid (1309-64-4) (benämns även antiomontrioxid) |
PBT, PE, PP, SB. Mycket effektivt i kombination med halogener och tillsätts ofta tillsammans med bromföreningar. I PVC fungerar det synergistiskt tillsammans med kloret i PVC. | |
| Zinkborat | ||
| Magnesiumhydroxid | PE | |
Hälsa och miljö
- De bromerade aromatiska föreningarna har pekats ut som de mest miljöskadliga. Tidigare var PBB viktigast men byttes i
stor utsträckning ut mot PBDE efter en stor giftkatastrof. Både PBB och PBDE har hittats i sediment över hela världen.
Risk för dioxinbildning vid förbränning av PBB och PBDE. Vid extrudering i 250 °C bildas polybromerade
dibensofuraner om PBDE används ihop med antiomontrioxid.
- Alternativen HBCD och TBBP-A har hög potential för bioackumulation och har hög giftighet för vattenlevande
organismer.
- För TBPI och TBPA är faktaunderlaget mycket begränsat. Ämnena tycks inte bioackumuleras. TBPA kan troligen orsaka
hudallergi och vara irriterande.
- Klorparaffiner är dokumenterat miljöfarliga (bl.a. bioackumulerbara och har hög giftighet för flera organismer).
Målsättningen är att de ska avvecklas till år 2000 enligt prop. 1990/91:90.
-Halogenerade trialkylfosfater kan ge upphov till dibensodioxiner och andra klorerade föreningar vid brand. Toxiska för fisk
och inte lätt nedbrytbara.
- Fosfonater: Tetrakis är fisktoxiskt medan övriga är mindre toxiska. I allmänhet svårnedbrytbara.
- Antimontrioxid är klassificerad som frätande och irriterande och bedöms som möjlig carcinogen.
KemIs ställningstagande
KemI verkar för att användningen av PBB och PBDE ska upphöra. HBCD och TBBP-A har satts upp på obs-listan.
Klorparaffiner ska avvecklas.
Funktion
Smörjmedel är processhjälpmedel som inarbetas i plastmaterial för att underlätta flytningen genom minskning av friktionen
mot formytorna och för att hindra att den fastnar i formen
Olika ämnen som används
Vanliga smörjmedel är fettsyror och estrar, t.ex. stearinsyra, metalltvålar, t.ex. kalciumstearat, vaxer av kolväten, amider och
estrar.
Hälsa och miljö
Inga uppgifter i KemIs rapporter.
Funktion
Fyllmedel och förstärkare används för att dryga ut plastråvaran, uppnå speciella fysikaliska egenskaper, påverka färgen eller
öka motståndet mot brand.
Olika ämnen som används
Många olika ämnen kan användas. Tabellen ger några exempel.
| Grupp | Exempel på användningsområde |
| Karbonater, som kalk och dolomit | |
| Kaolin (lermineral) | Golvplattor av PVC för att öka nötningsbeständigheten |
| Sand | |
| Aluminiumhydroxid | |
| Glasfiber | |
| Trämjöl, malda skal av kokos- eller cashewnöt | I PP och polyvinylmaterial till inredningsdetaljer i bilar m.m. |
Hälsa och miljö
Inga uppgifter i KemIs rapporter.
Funktion
Motverkar elektrostatisk uppladdning av plasten vid bearbetning och hantering.
Externa medel tillsätts genom sprutning eller doppning och har därför bara kortvarig verkan.
Interna antistatmedel blandas in i plastmaterialet (additiv) varifrån de långsamt migrerar till ytan och ger en långvarig effekt.
Olika ämnen som används
| Grupp | Användningsområde |
| Etoxylerade alkylaminer | Polyolefiner (PE, PP), PS |
| Fettsyraestrar | Polyolefiner (PE, PP), PVC, PS |
| Alkylsulfonater | PVC, PS |
Hälsa och miljö
Inga uppgifter i KemIs rapporter.
Har inte behandlats i KemIs plastadditivprojekt. Blåsmedlen gör att plasten expanderar, blir en cellplast
Funktion och ämnen
Celler bildas genom t.ex. ett lättflyktigt kolväte som finns i plastmassan när den är under tryck, och sedan expanderar när
trycket sjunker. Andra gasavgivande ämnen kan också användas. Som blåsmedel användes tidigare CFC, vanligt numera är
bl.a. pentan. (Också härdplaster kan jäses på liknande sätt vid tillverkningen). Blåsmedlet kan avgå till omgivningen i
samband med tillverkning och annan hantering.
Hälsa och miljö
Användningen av kolväten som blåsmedel kan sannolikt medföra inte obetydliga utsläpp, som bidrar till den totala
VOC-belastningen i området, med betydelse bl.a för oxidantbildning.
Det kan vara av visst intresse att kunna bedöma om utsläpp av tillsatser från tillverkningen/bearbetningen på den enskilda
plastindustrin kan utgöra ett (lokalt) miljöproblem.
Uppgifter om detta är knapphändiga. Det har inte funnits tid att gå närmare in på frågan.
Här är några uppgifter som påträffats, som kan ge några ledtrådar:
Allmänt
Stabilisatorer:
Mjukningsmedel.
Flamskyddsmedel
Jäs-/blåsmedel
Kadmiumföreningar: Förbjudet i plast i Sverige genom Förordning om kadmium (SFS 1985:839): 2§ Kadmiumämne får inte användas för ytbehandling eller som stabilisator eller som färgämne. Vissa undantag medges dock genom SNFS 1987:5, senaste lydelse 1992:15.
Risken för att kadmium kommer in i Sverige med varor har ökat sen gränskontrollen minskade med EU-inträdet. Det är tillåtet att använda kadmium i vissa plaster i resten av EU.
PBB och tris(2,3-dibrompropyl)fosfat(11), får inte användas i textilvaror som är avsedda att komma i direkt kontakt med
huden, enligt KIFS 1992:7 5 §. Förbudet gäller alltså inte plast, men vad gäller tris(2,3-dibrompropyl)fosfat krävs
Yrkesinspektionens tillstånd för hanteringen och därmed torde ämnet inte användas alls numera.
Källor: Huvudsakligen de som anges i handledningens litteraturlista.
Noter:
2. PS sampolymeriserad med butadien eller blandad med butadien-gummi. Kallas även slagtålig eller slagsegmodifierad PS.
3. PS sampolymeriserad med akrylnitril
4. PS sampolymeriserad med akrylnitril och butadien
5. Resten går till andra polymerer för att underlätta bearbetningen av dessa.
6. Inkluderar användning rubricerad som flamskyddsmedel
7. Klorparaffiner, förkortas CP, är klorerade n-alkaner med kedjelängd i intervallet 10 - 30 C. Följande CAS-nr representerar klorparaffiner: 61788-76-9, 85422-92-0, 97553-43-0 (C>10), 85535-84-8 (kortkedjiga CP, C10 - 13),
85535-85-9 (C14 - 17), 63449-39-8 (C>17), 85535-86-0 (C18 - 28).
9. Naturvårdsverkets nyhetsblad M-plus nr 6 1997, notis om nytt branschfaktablad: Bearbetning av temoplaster.
10. Uppgifter om detta har dock inte påträffats i de rapporter som använts som underlag till denna handledning.